Anita O'Day, född Anita Belle Colton[1] 18 oktober 1919 i Kansas City i Missouri, död 23 november 2006 i West Hollywood, var en amerikansk jazzsångerska. Hon hade sin storhetstid på 1940- och 1950-talen[2] och ledde tillsammans med Ella Fitzgerald och Sarah Vaughan, utvecklingen av den moderna jazzsången.
Biografi
O'Day växt upp i Chicago i Illinois. Hon slog igenom tillsammans med Gene Krupas Orkester, med låten "Let Me Off Uptown", och hon sjöng med gruppen åren 1941–1943. Efter att 1944–1945 ha sjungit med Stan Kenton hade hon etablerat sig som en av de viktigaste vita jazzsångerskorna.[1]
Under 1950-talet arbetade hon i större utsträckning som solist.[1] Hon medverkade bland annat i filmen Jazz on a Summer's Day, som spelades in på Newportfestivalen 1958,[3] och besökte året därpå Sverige för första gången.[1]
På 1970-talet gjorde hon comeback, via ett antal turnéer. Bland hennes album på senare år märks In a Mellow Tone, utgivet på hennes eget bolag Emily.[1]
1981 publicerades O'Days självbiografi High Times, Hard Times.[1]
Diskografi
1950-talet
1960-talet
1970-talet
1980-talet
1990-talet
2000-talet
Referenser
