PROFILPELAJAR.COM

	Amerikansk kricka; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult ♀ längst fram och adult ♂ bakom.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Släkte	Anas
Art	Amerikansk kricka; A. carolinensis
Vetenskapligt namn
	§ Anas carolinensis
Auktor	Gmelin, 1789
Utbredning
Synonymer
	Anas crecca carolinensis

Amerikansk kricka^[2] (Anas carolinensis) är en fågel som tillhör gruppen simänder inom familjen änder.^[3] Huruvida den utgör en egen art eller om den är en underart till kricka (A. crecca) är omdiskuterat.

Utseende

Amerikansk kricka är mycket lik dess europeiska och asiatiska motsvarighet krickan (se denna för allmän beskrivning). Den mest synliga skillnaden dem emellan är att hanen hos amerikansk kricka har ett vitt vertikalt band på kroppssidan medan kricka har ett vitt horisontellt vingband när anden ses liggande. Den amerikanska krickan saknar även de flesta av de gula linjerna som omringar det gröna på sidan av huvudet hos krickan.^[4] Hona, ungfågel och hane i eklipsdräkt, nära nog identisk med krickans motsvarande dräkt, men hjässa och ögonstreck är något mörkare. Vidare syns i flykten ett mer rosttonat främre vingband.

Utbredning och systematik

Amerikansk kricka häckar i norra Nordamerika där den är vanlig. Den är en utpräglad flyttfågel som övervintrar långt söder om sitt häckningsområde. Den är mycket sällskaplig utanför häckningssäsongen och bildar stora flockar. I flykten liknar de stora flockarna vadarfåglar. Amerikansk kricka har sällsynt observerats i Västeuropa. I Sverige är den en ovanlig men årlig gäst.

Huruvida den är en art eller underart är omdiskuterat av bland andra American Ornithologists' Union (AOU)^[5]. Exempelvis kategoriserar IUCN och BirdLife International den som underart till kricka, och i november 2008 konstaterade Clements Checklist att även de behandlar den som en underart. Trots detta är det många auktoriteter, exempelvis SOF,^[6] som behandlar dem som två arter, vilket baseras på beteende^[7], morfologi^[8] och molekylära^[9] data.^[10] En preliminär DNA-analys har visat att den är närmare släkt med den sydamerikanska gulnäbbade krickan (Anas flavirostris) än med kricka.^[6]

Förekomst i Sverige

Första observationen av Amerikansk kricka i Sverige skedde den 29 april 1954 vid Oset i Närke.^[11] Den ses sällsynt med ett antal individer per året i landet.

Ekologi

Habitat

Amerikansk kricka häckar mestadels i isolerade floddeltan samt våtmarker i skogs- och prärieområden, men mer sällan i områden med enbart kort gräs. De förekommer även i arktisk tundra och i halvöken.^[12]^[13]

Våtmarkerna där de förekommer domineras ofta av klotgräs (Scirpus), kaveldun (Typha), starr (Carex), nate (Potamogeton) och andra vattenväxter.^[12]^[14] Amerikansk kricka placerar ofta sitt bo i gräsmark, ängsmark eller på torra sluttningar vid träddungar, i närheten av en damm och då gärna bäverdammar.^[13]

Föda

Amerikansk kricka föredrar att söka mat på lerstränder. När detta saknas föredrar de grunda myrar eller tillfälligt översvämmade jordbruksmarker. De lever främst av frön, stjälkar och löv från vattenväxter. Grönvingad kricka verkar föredra mindre frön från skärmags (Cyperus), vipphirs (Panicum) och halvgräs, men äter även frön från majs, vete, korn och bollbuske (Cephalanthus)^[12] I myrmark och dammar, föredrar de frön av klotsäv, nate och knappsäv (Eleocharis). I mindre utsträckning äter de även växtdelar av sträfsen (Chara), nate, hårnating och andmat.^[12] Mer sällan tar de även insekter, blötdjur och kräftdjur.^[12]^[14]

Häckning

Den placeras sitt bo direkt på marken, i skydd, närheten av vatten. Honan lägger sex till nio ägg som hon ruvar ensam i 20-23 dagar. Bara några timmar efter att ungarna kläckts kan de simma, dyka och födosöka för sig själva, även om deras mamma tar tillbaka dem till boet på natten för att skydda dem mot eventuell kyla.^[15]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kateogi anser den inte vara hotad utan kategoriserar beståndet som livskraftigt. Beståndet har uppskattats till åtminstone fyra miljoner individer.^[15]^[1]

Namn

Amerikansk kricka beskrevs vetenskapligt av Gmelin 1789. Namnet ’’carolinensis’’ syftar på de amerikanska delstaterna Nordkarolina och Sydkarolina.^[16]