Aktinolit |
Aktinolit |
Grupp | Amfibol |
---|
Strunz klassificering | 9.DE 10 |
---|
Kemisk formel | Ca2(Mg,Fe)5Si8O22(OH)2 |
---|
Färg | Blek till mörkt grön. Vit eller grå i asbestform. |
---|
Associerade mineral | Talk, epidot, klorit, glaukofan, pumpellyit, lawsonit och albit[1] |
---|
Kristallstruktur | Monoklina |
---|
Spaltning | Perfekt i två riktningar med 124° och 56° vinkel |
---|
Brott | Ojämnt till mussligt |
---|
Hållbarhet | Spröd (seg i nefrit) |
---|
Hårdhet (Mohs) | 5–6 |
---|
Glans | glasglans, sidenglans om fibrös |
---|
Ljusbrytning | nα=1613–1,646; nβ=1,624–1,656; nγ=1,636–1,666 |
---|
Dubbelbrytning | δ=0,023 [2] |
---|
Optisk karaktär | Tvåaxligt negativ |
---|
Dispersion | Svag |
---|
Pleokroism | X=blekgul, gulaktig grön; Y= blekt gulgrön, grön; Z= blekt grön, djupt grönaktigt blå |
---|
Transparens | Genomskinlig till genomsynlig |
---|
Streckfärg | Vit |
---|
Densitet | 3,1-3,3 |
---|
Aktinolit är ett oftast grönaktigt stråligt eller fibrigt monoklint silikatmineral. Det har den kemiska sammansättningen Ca2(Mg,Fe2+)5Si8O22(OH)2och är en fast lösning mellan ändleden tremolit Ca2Mg5Si8O22(OH)2 och ferroaktinolit Ca2Fe2+5Si8O22(OH)2. Aktinolit är en kalciumhaltig klinoamfibol.[3] Kiselatomerna är via syreatomer kopplade i dubbla kedjor det vill säga det är ett bandsilikat även benämnt inosilikat.
Etymologi och historia
Mineralnamnet är bildat av grekiska: aktis, "stråle" och lithos, "sten". Aktinolit beskrevs vetenskapligt första gången 1794 av Richard Kirwan. Mineralet kallas ibland för strålsten.
Bildning och förekomst
Aktinolit är vanlig i hydrotermalt omvandlade metamorfa bergarter, till exempel kontaktaureoler som omger intrusiva magmatiska bergarter. Aktinolit förekommer också som produkt av metamorfism av magnesiumrik kalksten. Mineralet är vanligt i många svenska gruvor i Bergslagen.[4]
Varieteter
Det gamla mineralnamnet uralit används ibland som beteckning för en omvandlingsprodukt (pseudomorf) från pyroxen som huvudsakligen består av aktinolit.[5]
Nefrit är en tät filtad aktinolit.[6] Nefritens sammansättning kan även övergå till tremolit.[7] Nefrit är det ena mineralet som benämns jade som smyckesten. Det andra är pyroxenmineralet jadeit.[8]
Aktinolit och new age
Inom new age sägs aktionoliten främja kreativiteten.[9]
Se även
Externa länkar
Referenser
- ^ Handbook of mineralogy, actinolite [1]
- ^ Mindat.org/min-18.html [2]
- ^ Selbekk, Rune S.. (2015, 1. november). Aktinolitt. I Store norske leksikon. Hentet 9. april 2018 fra [3]
- ^ L-H Hedin, M. Jansson 2007, Mineral i Sverige ISBN 978-91-88528-58-2 sid 179
- ^ Aktinolit på mineralatlas.eu.
- ^ W. Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, 13:e utökade och uppdaterade upplagan, ISBN 978-91-6319-069-8, sid 172.
- ^ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7, sid 69
- ^ P.H. Lundegård S. Laufeld 1984, Norstedts stora stenbok, ISBN 91-1-844122-X
- ^ Holm, Jette; Trägårdh Eva (1996). Kristallnyckeln. Vällingby: Strömberg. Libris 7609987. ISBN 91-7151-064-8 (korr.) (inb.)