Herrarnas 800 meter vid olympiska sommarspelen 2024 avgjordes mellan den 7 och 10 augusti 2024 på Stade de France i Paris, Frankrike. 53 idrottare från 32 nationer deltog i tävlingen.[a] Det var 30:e gången grenen fanns med i ett OS och den har funnits med i varje OS sedan starten av de olympiska spelen 1896.
Ingen av de tidigare olympiska medaljörerna i herrarnas 800 meter kom tillbaka till tävlingen. Den regerande OS-mästaren Emmanuel Korir vann VM 2021 och 2022 men sen skedde ett utbyte av eliten i grenen. I VM 2022 gick silvret till Djamel Sedjati och bronset till Marco Arop. I ett långsamt final i VM 2023 vann Arop efter att ha fått ett försprång på Emmanuel Wanyonyi och fältet på upploppet. Wanyonyi slutade tvåa och Ben Pattison blev trea.
Sedjati kom till OS med den bästa tiden för säsongen. Cirka en månad före OS möttes flera av utmanarna till guldet i tävlingen Meeting de Paris 2024. Där vann Sedjati med 1:41,56, Wanyonyi kom tvåa med 1:41,58 och Gabriel Tual trea på 1:41,61. För första gången i historien sprang tre atleter under 1:42 i samma lopp och de tog över platserna 3 till 5 på listan över alla tiders bästa tider. Den nya generationen av 800-meterlöpare sprang snabbt. Fem dagar senare förbättrade Sedjati sin tid till 1:41,46 vid tävlingen Herculis 2024 i Monaco.[1]
Finalen började med att Max Burgin på den innersta banan startade med ett högt tempo och var den förste att nå brytlinjen vid 100 meter, där löparna kunde lämna sina banor. Efter brytlinjen ville Wanyonyi ha ledningen och avancerade från femte till första plats innan kurvan. När Tual blev omsprungen av Wanyonyi följde han efter och placerade sig bredvid Burgin ett par meter bakom wanyonyis. Bryce Hoppel tog fjärde plats bakom Tual. När klockan ringde för att markera sista 400 metrarna började Arop följd av Sedjati från de två sista positionerna avancera framåt medan Burgin bleknade och började tappa positioner. De tre längst fram, Wanyonyi, Tual och Hoppel, höll sina positioner i ytterligare 300 meter tills de närmade sig upploppet. Då började Tual närma sig Wanyonyi med mindre än 100 meter kvar. Arop kom ikapp Hoppel medan Wanyonyi kämpade för att hålla Tual bakom sig. Det tog hela kurvan för Arop att ta sig förbi Hoppel och komma fram till Tual. Vid det här laget hade Wanyonyi en ledning på två meter. Alla spurtade mot mållinjen. Den långe Arop vann lite mark för varje steg och kunde ta sig förbi Tual till andra plats bakom Wanyonyi. Bakom dem var Hoppel och Sedjati ute på bana 2 och 3 och sprang sida vid sida förbi Tual. Sedan rusade Sedjati framåt och tog tredje platsen, medan Hoppel kämpade för att hänga med. Arop nådde nu till Wanyonyi men hans acceleration verkade stanna av. Sida vid sida närmade de sig mållinjen. Wanyonyi lutade sig tidigt framåt mot linjen. Arop gjorde sen samma sak men hann inte riktigt fram och guldet gick till Wanyonyi. Sedjati gick i mål två meter bakom dem och tog bronset, en meter före Hoppel.[2][3]
Segermarginalen mellan vinnaren Wanyonyi och tvåan, 2023 års världsmästare, Arop var 0,01 sekunder, närmare än någon annan OS-final på 800 meter för herrar. Dessutom fyra löpare, Wanyonyi, Arop, Sedjati och Hoppel, bröt 1:42-barriären i loppet. Wanyonyis segertid på 1:41,19 var endast 0,28 sekunder från David Rudishas världs- och OS-rekord från 2012 på 1:40,91. Wanyonyi tog över plats 3 på listan över alla tiders bästa löpare i 800 meter herrar och Arop tog 4:e platsen.[1] Sedhatis prestation i Monaco degraderades till 5:e och Hoppel till 7:e plats.[1]
Kvalificering till OS-grenen
Kvalificeringsperioden för herrarnas 800 meter i friidrott var mellan 1 juli 2023 och 30 juni 2024. Det var planerat att 48 idrottare skulle kvalificera sig till tävlingen, med högst tre idrottare per nation, genom att springa kvalificeringsstandarden 1:44,70 sekunder eller snabbare eller genom sin världsranking i friidrott för denna gren.[4] 53 idrottare deltog i tävlingen.[5]
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
