År 1917 utnämndes Undén till konsultativt statsråd i Nils Edéns regering, det dittills yngsta statsrådet någonsin och skulle därefter ingå i alla socialdemokratiska ministärer till 1962, bortsett från åren före och under andra världskriget. Med tiden blev Undén en av de mest betydande sakkunniga inom folkrätten, och intresset för internationell rätt och utrikespolitik tilltog. I Brantings och Sandlers ministärer var Undén justitie- och utrikesminister, och var dessutom svensk delegat i Nationernas Förbund. I NF hade han en framträdande roll som skiljedomare i Haag, där han bland annat 1933 hade ett mål mellan Bulgarien och Grekland, om frågan vilken nation som ett visst landområde skulle tillfalla. Som tack för hans dom, uppkallades bergstoppen i Rodopibergen i Bulgarien till "Professor Undén" efter honom.
År 1929–1932 var Undén rektor för Uppsala universitet, och universitetskansler 1937–1951. Han deltog i Ådalskommissionen som tillsattes för att utreda skotten i Ådalen 1931. Efter andra världskriget blev han åter utrikesminister, en post han kom att behålla i 17 år innan han avgick vid 76 års ålder, och som han de första åren skötte parallellt med befattningen som universitetskansler. Såsom regeringens andre excellens fungerade han som tillförordnad statsminister från Per Albin Hanssons död den 6 oktober 1946 tills Tage Erlander utnämndes den 11 oktober.
Undén riktade skarp kritik mot den svenska politiken under andra världskriget, och ogillade den tyska livsrumsfilosofin och våldspolitiken. Han har dock blivit kritiserad för baltutlämningen som verkställdes under hans andra utrikesministerperiod.
Under sin ämbetstid som utrikesminister hade Undén i uppdrag att delta i det svenska invalet i FN hösten 1946. Undén höll inträdestalet på franska, det allmänt erkända och använda diplomatspråket vid denna tid, även om 99,9 procent av åhörarna var amerikaner. Skribenten Olof Rydbeck förmodar däremot att hållandet av talet på franska var en politisk markering.[3] Som utrikesminister kallade Undén även Sovjetunionen ett "rättssamhälle" och skällde ut Raoul Wallenbergs anhöriga när de gav uttryck för misstanken att de sovjetiska myndigheterna for med osanning rörande Wallenbergs öde. Samme Undén kallade USA och väst för "den så kallade fria världen".[4]
Undén arbetade aktivt för att hindra kärnvapenspridning och utarbetade den så kallade Undénplanen. Den framlades som ett förslag för FN:s generalförsamling 1961. Tage Erlander berömmer Undén i sina memoarer, och skriver att Undén var en kraftkälla som redan innan han blev utrikesminister starkt påverkade Sveriges utrikespolitik genom att dra upp grunderna till neutralitetspolitiken, och att han, påverkad av Axel Hägerström, lade fram idéer för hur äganderätten kunde omformas genom reformer i stället för genom socialisering. När Gunnar Adler-Karlsson 1966 lanserade begreppet funktionssocialism härledde han tankarna till Undén. Funktionssocialismen är fundamental för den svenska socialdemokratins ekonomiska politik.
Undén skrev en rad vetenskapliga juridiska arbeten, särskilt inom folkrätt och civilrätt. Han debatterade mot Gustaf Petrén i Svensk juristtidning på 1950-talet beträffande domstolarnas rätt till lagprövning; lagprövningsrätten, som Undén avvisade och Petrén ansåg gällde i praxis, grundlagsfästes senare i 11 kap. 14 § regeringsformen, en paragraf som trädde i kraft 1980.
Fullständig Bibliografi över Östen Undéns tryckta vetenskapliga och politiska skrifter 1906–1966 redigerad av Uno Willers. (Acta Bibliotheca Regiæ Stocckholmiensis 4.) Stockholm 1966, 81 sidor.
^Per Bauhn, Baksidan av konsensus, Axess Magasin Nr. 4, 2011
^Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1087
^Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1051
^Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1090
^Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1084
^Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 1057
^Sveriges statskalender för året 1951. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1951. sid. 61
Källor
Adler-Karlsson, Gunnar: Funktionssocialism. 1967.
Anno 74, s. 121 f. Stockholm 1975.
Erlander, Tage: Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet, s. 185. Stockholm 1982.
Rydbeck, Olof: I maktens närhet. Stockholm 1990.
Undén, Östen: Anteckningar I–II. Utgivna genom Karl Molin för Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.
Willers, Uno: "Undén, Östen", Svenska män och vvinnor, del 8. Stockholm 1955.
Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 4, s. 404. Almqvist & Wiksell International 1990.
Vidare läsning
Bergquist, Mats (2023). Östen Undén, Tage Erlander och det kalla kriget. Stockholm: Santérus förlag. ISBN 978-91-7359-194-2
Kronvall, Olof (2003). Östen Undéns sovjetsyn och sovjetpolitik 1945–1962. Forskningsprogrammet Sverige under kalla kriget: Arbetsrapport 13. Göteborg: Göteborgs universitet. ISSN1402-5507