Åmotfors är en tätort i Eda distrikt (Eda socken ) i Eda kommun , Värmlands län , belägen 22 km nordväst om Arvika vid Riksväg 61 . Mindre delar av tätorten ligger i Arvika kommun (Ny distrikt /Ny socken ) samt i Köla distrikt (Köla socken ).
Historia
Åmotfors station , invigd 1867.Orten hette Åmot fram till 1917 då den fick det nuvarande namnet Åmotfors. Åmotfors fick sin industri redan i slutet av 1600-talet då en masugn uppfördes vid Kroppstadfors . Noreborgs järnbruk anlades 1750-51.
Åmotfors är beläget i Eda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Eda landskommun . I denna inrättades för orten 18 november 1904 Åmots municipalsamhälle . Den 17 december 1943 ändrades namnet till Åmotfors municipalsamhälle [ 5] [ 6]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Åmotfors 1960–2020[ 7]
År
Folkmängd
Areal (ha )
1960
1 442
1965
1 667
1970
1 742
1975
1 628
1980
1 646
1990
1 695
258
1995
1 583
258
2000
1 501
261
2005
1 476
261
2010
1 410
260
2015
1 347
207
2018
1 386
210
2020
1 366
210
I Åmotfors finns bl.a. Norma Projektilfabrik , Åmotfors Bruk AB .
Ortens enda större matbutik är Coopbutiken. Den drivs av Coop Värmland och hette Konsum fram till 2018.[ 8]
Den kortlivade Svenska lantmännens bank etablerade 1918 ett kontor i Åmotfors. Denna bank uppgick i Jordbrukarbanken som 1937 överlät kontoret till Wermlands enskilda bank .[ 9] Westra Wermlands Sparbank . Wermlandsbankens tidigare kontor är avvecklat, men sparbanken finns kvar.
Plura Jonsson har skrivit sången Månskensnatt i Åmotfors Sven Ingvars 1996 gjorde känd.[ 10] Vazelina Bilopphøggers har skrivit Åmotfors - Sköna Värmland (1996).[ 10]
Referenser
^ [a b Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort SCB , 28 november 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d Statistiska tätorter 2023, befolkning och landareal per tätort och kommun SCB , 28 november 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ Befolkning i tätorter 1960-2010 SCB , läs online , läst: 2 mars 2014.[källa från Wikidata] ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem SCB , 11 november 2021, läs online .[källa från Wikidata] ^ SCB Folkräkningen 1945 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . sida 135 i pdf:en anm. till Värmlands län not 14^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 . ^ Nypremiär i Värmland , Fri Köpenskap , 23 november 2018^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv , Riksarkivet^ [a b ”Lika ung som då” . Svensk mediedatabas. 31 december 1996. http://smdb.kb.se/catalog/id/001524642 . Läst 28 juni 2011 .
