von Knieriem studerade vid Tartu universitet från 1869 till 1871[5] och var docent där från 1874 till 1877.[6] Han fortsatte sina studier i kemi vid universitetet i Heidelberg.[7]
Karriär
År 1880 utnämndes von Knieriem till professor i agronomi. Han var även professor i kemi,[8] ledde arbetet vid Peterhof[7] och åren 1906–1916 rektor vid Rigas polytekniska institut.[9][10] Samt rektor för den kortlivade Baltiska tekniska högskolan 1918.
von Knieriem var gift första gången 1873 med Sophie Bertholet de Villebois[4] och andra gången 1886 med Martha Alexandra Kupffer (1864–1947).[4] I andra äktenskapet föddes dottern Elisabeth von Knierhiem, gift Palme (1890–1972). Hon var mor till Sveriges statsministerOlof Palme.[11][12] Sonen Ottokar von Knieriem var bankir.[13]
Woldemar von Knieriems halvbror August von Knieriem (1887–1978) var åtalad i den amerikanska krigsförbrytarrättegången i Nürnberg mot chefer för kemikoncernen I.G. Farben. I.G. Farben-ledningen var anklagad för att ha bistått nazisternas folkmord på Europas judar, bl.a. genom att leverera giftgasen Zyklon-B till de nazistiska dödslägren. Han blev dock frikänd av brist på bevis.[källa behövs]
Källor
^ [ab] BBLD - Baltisches biografisches Lexikon digital, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^Beyer-Thoma, Hermann (2000). Bayern und Osteuropa: aus der Geschichte der Beziehungen Bayerns, Frankens und Schwabens mit Rußland, der Ukraine und Weißrußland. Veröffentlichungen des Osteuropa-Institutes München. Harrassowitz. sid. 302. ISBN 978-3-447-04254-3. Läst 19 juni 2024
