Han var son till disponenten Peter Alfred Stenberg och Maria Jonsson och från 1912 gift med Elsa Nilsson. Efter sin ingenjörsexamen arbetade han i sitt faders verkstad med olika former av pressverktyg och företog ett flertal studieresor Tyskland på 1910-talet för att inhämta de nyaste rönen om användning av pressverktyg inom skilda områden. I mitten av 1920-talet fick han höra talas om ett fönsterglasbruk med dålig lönsamhet och med sina kunskaper i pressverktygens användningsområde funderade han på att överta glasbruket för att tillverka pressglas. Köpekontraktet undertecknades på hösten 1926 av källarmästare Carl E Johansson och William Stenberg och 23 mars 1927 började det första arbetet i Gullaskrufs glasbruk med tillverkning av pressglas. Stenbergs målsättning var att tillverka ett enkelt och funktionellt servisglas i pressteknik med en karakteristisk räfflad ytstruktur. Han formgav själv flera serier av prydnads- och hushållsglas där pressglasserien Ring tillverkades i drygt 40-år. Stenberg medverkade med sina glasföremål vid Stockholmsutställningen 1930 och Malmö 1940 samt på Nationalmuseum 1961. Tillsammans med Hugo Gehlin och Arthur Percy ställde han ut i Stockholm 1952. Stenberg är representerad vid Nationalmuseum[1].
