Vladimir Georgijevitj Kutjerov (ryska: Владимир Георгиевич Кучеров), född 20 augusti 1955 i Moskva, är en rysk forskare i petroleumteknik som även är verksam i Sverige.[1][2][3]
Kutjerov studerade vid Gubkin-universitetet för olja och gas i Moskva, där han tog examen 1977 med en specialisering i maskinteknik. Åren 1977–1978 arbetade han som ingenjör vid gummiindustrins forskningsinstitut. Han var därefter verksam vid Gubkin-universitetet som ingenjör, forskningsassistent och doktorand. 1990 blev han doktorskandidat med en avhandling, publicerad 1987, med titeln Heat-Transfer Properties of Oil-Water Emulsions and Methods of Their Calculation for the Conditions of Oil Gathering and Treating.[1] 2005 tog han en doktorsexamen vid Lomonosov-universitetet för finkemikalieteknik ("MITHT") i Moskva med avhandlingen Experimental Researches of Heat-Transfer Properties and Phase Behavior of Complex Hydrocarbon Systems at High Pressure. 2006 blev han professor i fysikalisk kemi vid MITHT. Från 2009 är han professor i fysik vid Gubkin-universitetet.[2]
Kutjerov har varit gästforskare vid Umeå universitet och varit verksam från 2009 som associerad professor på deltid vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.[1][3]
Kutjerovs forskningsområden är experimentella studier av bildning av kolväten under förhållanden motsvarande jordens yttre mantel och studier av komplexa kolvätesystems fasbeteende och egenskaper under superhöga tillståndsstorheter.[1] Hans forskning ligger därmed nära kemitekniken.
År 2009 uppmärksammades Kutjerov i svensk press för uppgifter om att kolväten bildas i jordens inre utan fossiler, ett forskningsrön som skulle öka chansen att hitta olja i Sverige.[4] Hypotesen om abiotisk petroleum var dock inte ny, utan har en lång tradition i Ryssland, där den formulerades redan på sovjettiden, tidigare än Thomas Gold publicerade sina teorier. Kutjerov är också verksam som konsult åt det svenska företaget Igrene [3] som borrar efter naturgas i Siljansringen och är en efterföljare till Dala Djupgas.
Källor
