Valdemar Langlet var språkkunnig och blev vid unga år en pionjär inom esperantorörelsen. Vid 19 års ålder blev han ordförande i den nybildade esperantoföreningen i Uppsala, vilken var den första i sitt slag i Sverige och den andra i världen. Han grundade tidskriften Lingvo internacia, den enda då utgivna periodiska tidskriften på esperanto i världen, och var 1895–97 en av tidskriftens två redaktörer. Han blev också ordförande i Svenska Esperantoförbundet vid dess bildande 1906[3] och träffade båda sina fruar inom esperantorörelsen.
Valdemar Langlet företog tidigt långa och vidsträckta resor och gjorde sig ett namn som reseskildrare. Om sin första resa till Ryssland 1895 skrev Valdemar Langlet i sin tidskrift Lingvo internacia. Den andra resan, under vilken han besökte bland andra Lev Tolstoj i Jasnaja Poljana, beskrev han i boken Till häst genom Ryssland 1898. Brodern Alexander Langlet illustrerade den boken. Fler resor och fler böcker följde, vilket ledde till en tjänst på Svenska Turistföreningen, där han arbetade 1907–09.
Konservativ opinionsbildare och journalist
Efter avslutade akademiska studier arbetade Langlet som journalist och konservativ opinionsbildare. Först i Stockholms Dagblad under åren 1898–1905 samt efter 1909 som biträdande politisk redaktör för Svenska Dagbladet. Utifrån denna position bedrev han bland annat en försvarsvänlig och industriprotektionistisk linje, men tog även ställning mot kvinnlig rösträtt och för en mer aktiv social- och utbildningspolitik; folkbildning benämnde han som ”vår största sociala fråga”.[4]
Efter första världskrigets utbrott gick Langlet över till Aftonbladet, sannolikt på grund av sina sympatier för Tyskland. På tidningen var han andre redaktör under Harald Sohlman som genom ett hemligt avtal i praktiken sålt Aftonbladet som ett organ för tysk propaganda. Parallellt med sitt redaktörskap på Aftonbladet var han medredaktör för den göteborgska unghögerns tidskrift Det Nya Sverige. På så sätt blev Langlet engagerad i den finlandsaktivistiska krets som växte fram ur unghögern och han kom att engagera sig energiskt för Finlands frigörelse och de vita under finska inbördeskriget. Han ingick i styrelsen för föreningen Finlands vänner och erhöll 1918 ifrån Finland Frihetskorset av tredje klass.[4][5]
År 1923 lämnade Langlet den konservativa opinionsbildningen och blev redaktör för Svensk Handelstidning.
Räddningsaktioner för ungerska judar
Valdemar Langlet gjorde flera resor till Ungern, ett land som han kom att älska, och där han bosatte sig år 1932. Där arbetade han som lektor i svenska på Budapests universitet och översatte samtidigt ungerska författare till svenska. Från 1938 tjänstgjorde han vid sidan om lärararbetet som oavlönad kulturattaché på den svenska legationen i Budapest.
Efter den tyska ockupationen 1944 utsågs han i juni till delegat i Ungern för Svenska Röda korset med bibehållen anknytning till legationen. Paret Langlet räddade tusentals judar och andra människor från de tyska och ungerska nazisternas förföljelser genom att utställa skyddsdokument och tillhandahålla mat, husrum och sjukvård i Röda kors-beskyddade hus och kloster. Detta skedde parallellt med liknande insatser av den svenska legationen under Raoul Wallenbergs ledning och av andra diplomatiska beskickningar från neutrala länder.
Tillsammans med de båda kollegorna Asta Nilsson och Yngve Ekmark, som förstärkte Svenska Röda korsets delegation under hösten 1944, stannade Valdemar och Nina Langlet kvar i Budapest under den kaotiska tiden mot slutet av kriget och även efter befrielsen av den sovjetiska armén fram till maj 1945.
Efter andra världskriget
Paret Langlet återvände till Sverige efter kriget 1945 och hade då förlorat allt vad de ägde i Budapest. De bosatte sig på den lilla fastigheten Solbacken vid Valdemar Langlets barndomshem Spetebyhall och kunde under knappa omständigheter försörja sig med tidningsartiklar och översättningar, samt, vad gällde Nina Langlet, med pianolektioner.[6] De flyttade 1955 till Stockholm.
Eftermäle
Valdemar Langlets park i Uppsala, från S:t Olofsbron.
Valdemar Langlet fick för sina insatser i Ungern flera utmärkelser, som Svenska Röda korsets silvermedalj 1946 Nordstjärneorden och finländska Frihetskorset[7] samt – tillsammans med Nina Langlet – den israeliska Rättfärdig bland folken 1965. Han har också fått gatan Lánglet Waldemár Útca i Budapests 4:e distrikt och en park i Uppsala uppkallade efter sig.[8]
Vid Lebe Haus Divan Begi : en dag i det ädla Bokhara. Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till bildserien. Nr 34. 1904. Stockholm. 1904. Libris2763415
Revolutionsrörelsen i Ryssland : en illustrerad tidskrönika. Stockholm: Chelius. 1905. Libris1731378
(på finska) Vallankumousliike Venäjällä. Hämeenlinna. 1906. Libris2763520
Om pressens uppgift och tidningsmannens utbildning. I vår tids lifsfrågor, 99-0919837-1 ; 46 = årg. 10(1906) h. 4. Uppsala: Appelberg. 1906. Libris1614448
Den blifvande turistleden Kvikkjokk - Abisko. Stockholm. 1909. Libris2763416
Svensk utrikespolitik. Svenska Dagbladets Skriftserie ; 1. Stockholm: Fritzes bokh. 1912. Libris1639552
Kriget om Balkan : en skildring af nutidens märkligaste sammandrabbning / Valdemar Langlet, Iwan T. Aminoff. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1913. Libris1635962
Matematikherraväldet och den väntade skolreformen. Svenska Dagbladets Skriftserie ; 5. Stockholm: Fritzes bokh. 1913. Libris1639555
Det stora världskriget. Band 1-10 / av C. O. Nordensvan och Valdemar Langlet. Stockholm. 1914-1922. Libris1270986
Pressen och tidningsmännen : ett ord till ämnessvennerna och allmänheten. Handledning för självstudier utg. av Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet. Stockholm: Norstedt. 1915. Libris1635961
Bevingade ord och slagord. 1-2. Stockholm: Geber. 1925-1928. Libris11252
Säregenheter i finländsk tidningssvenska : en undersökning, verkställd på uppdrag av Finlands Svenska Publicistförbund. Helsingfors: Mercator. 1930. Libris2388734
Till häst genom Ungern. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1934. Libris1347454
(på engelska) On horsback through Hungary : abridged and translated from the Swedish by Barnard Balogh. London. 1935. Libris2763414
Verk och dagar i Budapest. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1946. Libris1409805
(på engelska) Reign of terror : the Budapest memoirs of Valdemar Langlet 1944-1945. London: Frontline Books. 2012. Libris13926118. ISBN 1848326599
Nina Langlet: Kaos i Budapest - berättelsen om hur svensken Valdemar Langlet räddade tiotusentals människor undan nazisterna i Ungern, Harrier, Vällingby 1982, ISBN 91-7068-167-8
Björn Runberg: Valdemar Langlet - räddare i faran, Megilla förlag, Bromma 2000, ISBN 91-89340-11-6
Rolf H. Lindholm: Räddningsaktioner - Svenska insatser under andra världskriget, Books-on-Demand, Visby 2009, ISBN 978-91-976463-9-0
Agneta Emanuelsson: Valdemar Langlet – en glömd hjälte?, Västra Sörmlands Kultur- & Guideförening, Katrineholm 1999
^Uppsala kommunstyrelses beslut 26 mars 2007Arkiverad 29 december 2009 hämtat från the Wayback Machine., 29 december 2009, hämtat från the Wayback Machine, Uppsala kommunfullmäktiges tryck 2007 Serie A nr 76. Parken ligger vid S:t Olofsbrons södra brofäste i centrala Uppsala och invigdes den 17 december 2012, 140 år efter Valdemar Langlets födelse.
