Västbengalen (bengali: পশ্চিম বঙ্গ, Paścim Baṅga; hindi: पश्चिम बंगाल, Paśrim Baṅgāl) är en delstat i nordöstra Indien. Den har en yta på 88 752 km² och cirka 91 miljoner invånare (2011). Delstatshuvudstad är Calcutta.
¹Calcuttas distrikt omfattar samma område som staden.
Geografi
Västbengalen är belägen vid Ganges och Brahmaputras deltan, och till stor del är därför såväl Västbengalen som Bangladesh slättområden, med ofta återkommande översvämningar. Delstaten sträcker sig dock hela vägen upp till Himalaya. 62,8 % av delstatens totalareal är åkermark. Västbengalen har flera stora städer, där storstadsområdet runt Calcutta (inklusive grannstaden Haora) dominerar. Andra folkrika storstadsområden är runt Asansol och Durgapur. Staden Darjeeling, känt för sitt te, ligger i norra delen av Västbengalen. Urbaniseringsgraden i delstaten var 27,5 % 1991.
Det officiella språket i Västbengalen är bengali, som talades av 87 % av befolkningen 1991. Hindi (som talades av 7 % 1991) och engelska är också stora språk. Urdu talades av 2 % 1991. Nepali talas främst i distriktet Darjeeling av gurkhafolket. Hinduism är också den främsta religionen och 72,5 % av befolkningen är hinduer. Muslimer utgör 25 % av befolkningen och sikhism och andra religioner utgör resten.[3]
Västbengalen har en befolkningstäthet på över 1 000 invånare per kvadratkilometer[1] vilket gör den till den mest tätbefolkade delstaten i Indien.[4] Delstaten hade 7,81 % av Indiens befolkning 2001.[5] Delstatens tillväxt mellan 2001 och 2011 var 13,93 %.[1] I genomsnitt fanns det år 2001 934 kvinnor på 1 000 män.
Läs- och skrivkunnigheten i delstaten var 2001 69,22 % för hela befolkningen,[6] 77,6 % för män och 60,2 % för kvinnor. Medellivslängden i delstaten är 63,4 år, strax under det nationella värdet på 64,8 år.[7] Omkring 72 % av befolkningen lever på landsbygden. Andelen invånare som levde under fattigdomsgränsen mellan 1999 och 2000 var 31,85 %.[8]Scheduled castes och Adivasi utgör 28,6 % och 5,8 % av invånarna på landsbygden, och 19,9 % respektive 1,5 % i tätorter.[8]
Kriminalitetsnivån i delstaten under 2004 var 82,6 per 100 000 invånare, vilket var hälften av det nationella värdet.[9] Västbengalen har den fjärde lägsta kriminalitetsnivån bland Indiens 32 delstater och territorier.[10] 7,1 våldsbrott mot kvinnor per 100 000 invånare har rapporterats, vilket kan jämföras med 14,1 nationellt.[10] Västbengalen var den första indiska delstaten att grunda en egen organisation för mänskliga rättigheter.[10]
Politik
Politiskt har delstaten varit mer svårstyrd för centralregeringen än de flesta andra delstater. Flera kommunistiska och socialistiska partier är starka här, och Bengalen är även känt för Naxalbariupproret på 1960-talet. Sedan 1977 styrs delstaten av Left Front med ett kommunistparti, CPI (M), i spetsen.
Västbengalens skolor drivs av staten eller privata organisationer, bland annat religiösa. Utbildningsspråket är ofta engelska eller bengali, men även hindi och urdu används. Efter två år i gymnasieskolorna läser de flesta studenterna att läsa vidare på junior colleges, även kallat "pre-university", eller i skolor med högre utbildningsmöjligheter. Studenterna väljer en till tre inriktningar; de fria konsterna, handel och naturvetenskap.
Doordarshan är det statsägda tv-bolaget. Multisystemoperatörer erbjuder en mix av bengali, nepali, hindi, engelska, och internationella tv-kanaler via kabel. STAR Ananda och Kolkata TV är två tv-kanaler med nyhetssändningar dygnet runt. All India Radio är en allmän radiostation. Privata FM-stationer finns endast i städer som Calcutta. BSNL, Reliance Infocomm, Tata Indicom, Hutch och Airtel är några av mobiltelefonoperatörerna i Västbengalen. Bredband finns i flera utvalda städer och samhällen och sköts av det statsägda BSNL och olika privata företag. Uppringt internet sköts av BSNL och övriga telefonoperatörer.
Transport
Velotaxis i Madhyamgram Chowmatha.
Den totala väglängden i Västbengalen är över 92 023 kilometer;[17] nationella landsvägar utgör 2 377 kilometer[18] och delstatliga landsvägar 2 393 kilometer. Medelhastigheten på statliga landsvägar är mellan 40 och 50 km/h; i städer och orter är hastigheten ibland så låg som 20–25 km/h på grund av säkerhet och väghinder. Totalt finns det 3 825 kilometer järnvägsräls i Västbengalen.[19] Calcutta har huvudkontoren för två divisioner inom Indiens järnvägar – Östra järnvägarna och Sydöstra järnvägarna. Northeast Frontier Railway ligger i den norra delen av staten. Calcuttas tunnelbana är landets första tunnelbanesystem, och Darjeeling Himalayan Railway är upptaget på Unescos lista över världens världsarv.
Västbengalen har flera stora arenor – Eden Gardens är en av endast två cricketarenor i världen som har plats för 100 000 åskådare.[21]Salt Lake Stadium, en multiarena, är världens tredje största fotbollsarena räknat till antal åskådare.[22][23]Calcutta Cricket and Football Club är den näst äldsta cricketklubben i världen.[24] Nationella och internationella händelser hålls också i Duragapur, Siliguri och Kharagpur[25] Kända sportpersoner från Västbengalen är den tidigare indiska cricketlandslagsspelaren Sourav Ganguly, olympiska tennismedaljören Leander Paes och den internationella mästaren i schack Dibyendu Barua.
^West Bengal: InfrastructureArkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.. Public Private Partnerships in India. Dept of Economic Affairs, Ministry of Finance, Government of India. Hämtat 2006-10-27.
^West BengalArkiverad 15 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine.. Indian States-A Profile. Indian Investment Centre, Government of India. Hämtat 2006-09-01.
.svg)
