PROFILPELAJAR.COM

	USS Fargo
	USS Fargo
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Lätt kryssare
Fartygsklass	Fargo-klass
Operatör	USA:s flotta
Namne	Fargo, North Dakota
Historik
Byggnadsvarv	New York Shipbuilding Corporation, Camden, New Jersey
Kölsträckt	23 augusti 1943
Sjösatt	25 februari 1945
I tjänst	9 december 1945–14 januari 1950
Utrangerad	1 mars 1970
Öde	Såld som skrot den 18 augusti 1971
Tekniska data
Längd ö.a.	185,95 meter
Bredd	20,22 meter
Djupgående	7,6–7,77 meter
Deplacement	11 932–14 385 ton
Maskin	4 x växlade ångturbiner; 100 000 shp (75 000 kW)
Kraftkälla	4 x ångpannor
Maximal hastighet	32,5 knop (60,2 km/h)
Räckvidd	11 000 nautiska mil (20 000 km) vid 15 knop
Besättning	1 255
Bestyckning	4 x trippelmonterade 15,2 cm sjömålskanoner; 6 x dubbelmonterade 12,7 cm allmålskanoner; 4 x fyrdubbelt monterade Bofors 40 mm luftvärnskanoner; 6 x dubbelmonterade Bofors 40 mm luftvärnskanoner; 10 x enkelmonterade 20 mm luftvärnskanoner
Flygplan	4 x pontonflygplan

USS Fargo (CL-106) var en lätt kryssare av Fargo-klass som tjänstgjorde i den amerikanska flottan.

Kryssarna i Fargo-klassen var en modifierad version av den tidigare Cleveland-klassen. Den största skillnaden var en mer kompakt pyramidformad överbyggnad med en enda skorsten, avsedd att förbättra siktesmöjligheterna för luftvärnskanonerna.

Kryssaren sjösattes den 25 februari 1945 av New York Shipbuilding Corporation, Camden, New Jersey, och togs i bruk den 9 december 1945.^[1]

Tjänstgöring

Fargo seglade från Philadelphia den 15 april 1946 med viceamiral Bernard H. Bieri ombord för en kryssning till Bermuda, Trinidad, Recife, Rio de Janeiro och Montevideo, varifrån hon seglade den 31 maj till Medelhavet. Under denna tjänstgöring besökte hon en rad olika hamnar i Turkiet, Libanon, Grekland, Italien och Frankrike samt Nordafrika och fungerade som amerikansk representant i Trieste, som då var oroligt på grund av oenighet mellan Italien och Jugoslavien om stadens status.^[1]

Fargo återvände till New York den 2 mars 1947 och seglade återigen till Medelhavet den 20 maj, och under denna tid tjänstgjorde Fargo under en månad som flaggskepp för Commander, Naval Forces Mediterranean. Hon återvände till Newport den 13 september och förberedde sig för omfattande övningar med Atlantflottan i oktober och november i vattnen från Bermuda till Newfoundland, under vilka hon förde med sig viceamiral Arthur W. Radford.^[1]

Under de återstående två åren av sin tjänstgöring genomförde Fargo ytterligare två turer i Medelhavet och deltog två gånger i storskaliga övningar i Karibien. Hon togs ur bruk och placerades i reserv, lade till i Bayonne, New Jersey, den 14 februari 1950,^[1] ströks ur flottans register den 1 mars 1970 och såldes den 18 augusti 1971 till Union Minerals and Alloys Corporation, Kearny, New Jersey för skrotning.

Referenser

Noter

^ [a b c d] ”Fargo”. Naval History and Heritage Command. 8 juli 2015. http://www.history.navy.mil/research/histories/ship-histories/danfs/f/fargo.html. Läst 16 december 2015.

Källförteckning

https://www.history.navy.mil/research/histories/ship-histories/danfs/f/fargo.html
Friedman, Norman (1980). ”United States of America”. i Gardiner, Robert; Chesneau, Roger. Conway's All the World's Fighting Ships 1922–1946. Annapolis: Naval Institute Press. Sid. 86–166. ISBN 978-0-87021-913-9.