Trigona spinipes

Trigona spinipes
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
TribusGaddlösa bin
Meliponini
SläkteTrigona
ArtTrigona spinipes
Vetenskapligt namn
§ Trigona spinipes
Auktor(Fabricius, 1793)
Utbredning
Synonymer
Apis spinipes Fabricius, 1793
Apis ruficrus Latreille, 1804[1]
Trigona spinipes på hibiskus
Trigona spinipes på hibiskus
Hitta fler artiklar om djur med

Trigona spinipes[2] är en biart som först beskrevs av Fabricius 1793. Trigona spinipes ingår i släktet Trigona, och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade.[3]

Beskrivning

Ett tämligen litet, övervägande svart bi med en kroppslängd mellan 5 och 6,5 mm.[5]

Ekologi

Släktet Trigona tillhör de gaddlösa bina, ett tribus (Meliponini) av sociala bin som saknar fungerande gadd. De har dock kraftiga käkar, och kan bitas ordentligt;[6] det förekommer att de biter huvudet av sina motståndare[7].

Bokonstruktion

Ett några månader gammalt bo av Trigona spinipes.

Boet byggs öppet i trädklykor och på väggar, över en stomme av puppskal, biexkrementer och annat avfall.[8] Ytterhöljet består av växtfibrer och kåda.[9] Boet, som kan innehålla 1 000-tals individer[9], skyddas aggressivt av arbetarna.[10]

Födoinsamling

Trigona spinipes har förmåga att känna igen andra bins doftmarkeringar, och sedan använda den kunskapen genom att ta över nektarkällorna, som den försvarar våldsamt.[11] Framför allt inriktar den sig på doftmarkeringar av Melipona rufiventris, ett annat gaddlöst bi, men det har även förekommit att afrikanska honungsbin (så kallade mördarbin) och fåglar som närmat sig blommorna har blivit attackerade.[7]

Arten har påträffats på blommande växter från familjerna myrtenväxter (som körsbärsmyrten i eugeniamyrtensläktet), slideväxter som trampörter samt korgblommiga växter som släktet Tithonia[1].

Utbredning

Trigona spinipes finns framför allt i Brasilien (med undantag för de nordvästra delarna), men har även påträffats i Guyana, Peru, Paraguay[12] och Argentina[8].

Ekonomisk betydelse

Arten är en viktig pollinatör, men på grund av fiberinsamlandet vid bobyggandet betraktas den ibland som ett skadedjur.[9]

Källor

  1. ^ [a b] ”Trigona spinipes (Fabricius, 1793)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Trigona+spinipes. Läst 18 februari 2014. 
  2. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (6 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/trigona+spinipes/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  5. ^ Marinalva O. Freitas, Flávio A. F. Ponte, Mary Anne S. Lima & Edilberto R. Silveira (2008). ”Flavonoids and triterpenes from the nest of the stingless bee Trigona spinipes” (på engelska). Journal of the Brazilian Chemical Society 19 (3). doi:10.1590/S0103-50532008000300022. ISSN 0103-5053. http://www.scielo.br/scielo.php?pid=S0103-50532008000300022&script=sci_arttext. Läst 18 februari 2014. 
  6. ^ Rune Hedberg (12 februari 2014). ”Meliponini, gaddlösa bin”. Alingsåstraktens Biodlareförening. http://kupan.se/?page_id=46. Läst 16 februari 2014. 
  7. ^ [a b] John M. Grohol (21 februari 2009). ”Espionage may have driven the evolution of bee language according to UCSD-led study in Brazil” (på engelska). Psych Central. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224162730/http://psychcentral.com/news/archives/2004-06/uoc--emh060904.html. Läst 18 februari 2014. 
  8. ^ [a b] Paulo Nogueira-Neto (1962). ”The Scutellum Nest Structure of Trigona (Trigona) spinipes Fab. (Hymenoptera: Apidae)” (på engelska). Journal of the New York Entomological Society 70 (4). doi:10.2307/25005834. http://www.jstor.org/discover/10.2307/25005834?uid=3738984&uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21103535035753. Läst 19 februari 2014. 
  9. ^ [a b c] Adriano Jorge Nunes dos Santos§, Sônia Maria Forti Broglio, Nivia da Silva Dias-Pini, Leilianne Alves de Souza & Tiago Jorge de Araújo Barbosa (2012). ”Stingless bees damage broccoli inflorescences when collecting fibers for nest building” (på engelska) (PDF, 1,09 MB). Scientia Agricola 69 (4). http://www.revistas.usp.br/sa/article/download/22738/24762. Läst 19 februari 2014. 
  10. ^ David W. Roubik (2006). ”Stingless bee nesting biology” (på engelska) (PDF (967 kB)). Apidologie (37): sid. 5-6. doi:10.1051 apido:2006026. http://hal.archives-ouvertes.fr/docs/00/89/22/07/PDF/hal-00892207.pdf. Läst 4 januari 2014. 
  11. ^ James C. Nieh1, Lillian S. Barreto, Felipe A. L. Contrera & Vera L. Imperatriz-Fonseca (2004). ”Olfactory eavesdropping by a competitively foraging stingless bee, Trigona spinipes” (på engelska). Proceedings of the Royal Society of London 271. doi:10.1098/rspb.2004.2717. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/271/1548/1633. Läst 18 februari 2014. 
  12. ^ ”Map of Trigona spinipes” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?w=720&r=0.2&e=0.00000&n=0.00000&z=0&kind=Trigona+spinipes&la=0&lo=0?306,202. Läst 18 februari 2014. 

Externa länkar