Tor Arvid Ulven född den 14 november 1953 i Oslo, död den 18 maj 1995 i Oslo, var en norsk författare och lyriker. Han var en inflytelserik författare i Norge under 1980- och 1990-talet. Ulven tog sitt liv 1995.^[1]

Ulven var mediaskygg, och gav endast en intervju – till litteraturtidskriften Vagant 1993.^[2]

• I skyggen av urfuglen, 1977
• Etter oss, tegn, 1980
• Forsvinningspunkt, 1981
• Det tålmodige, 1987
• Gravgaver, 1988
• Søppelsolen, 1989
• Nei, ikke det, 1990
• Fortæring, 1991
• Avløsning, 1993
• Vente og ikke se, 1994
• Stein og Speil. Mixtum compositum, 1995
• Etterlatte dikt, 1996
• Essays, 1997
• Samlede dikt, 2000
• Prosa i samling, 2001

• Du droppar och blir borta 2001 (diktsamling), översättning av Thomas Kjellgren
• Avlösning 2018 (roman), översättning av Nils Sundberg
• Gravgåvor 2020 (prosastycken), översättning av Thomas Kjellgren & Nils Sundberg

• Obstfelderpriset 1993
• Doblougska priset 1995

• Tor Ulven på Norsk biografisk leksikon.

• Alf van der Hagen och Cecilie Schram Hoel, Et språk som gløder, men later som det ligger under kaldt, ildfast glass. Intervjun med Tor Ulven i Vagant 1993:4 på Vagants hemsida.
• Tor Ulven på Libris.