Tintins äventyr (franska: Les Aventures de Tintin) är en tecknad serie som omfattar tjugofyra seriealbum författade och tecknade av den belgiske serieskaparen Georges Remi, alias Hergé (initialerna G R i omvänd ordning och uttalat på franska). Hjälten, Tintin, är en ung, orädd resande reporter som ständigt råkar ut för halsbrytande äventyr, ofta åtföljd av sin trogna hund Milou, den färgstarke kapten Haddock, de klantiga detektiverna Dupond och Dupont och den egensinnige professor Kalkyl.
Serien publiceras första gången 1929 som en följetong i den belgiska tidningen Le XXème Siècles barnbilaga. Senare samma år kom den första historien – Tintin aux pays des Soviets (svenska: Tintin i Sovjet) ut i albumform. Åren 1946–1989 publicerades serien på den franskspråkiga marknaden i serietidningen Tintin. Tintins äventyr är en av de mest kända och spridda europeiska tecknade serierna, och seriens popularitet lade grunden för seriealbumets framgång som distributionsform. Över 200 miljoner album har sålts på 50 olika språk. Serieproduktionen avbröts 1983, vid Hergés död.
Berättelserna spänner över många olika genrer: mustiga sjörövarhistorier, fantasy, politisk thriller, mysterier och science fiction. De tidiga albumen innehåller mycket action och slapstick-humor, medan de senare även blandar in mer sofistikerad humor och politiska kommentarer.
Tintin (vars namn betyder ungefär "ingenting alls" på franska) baserades till stor del på en av Hergés tidigare figurer, nämligen scoutenTotor – lämmelpatrullens oförskräckte ledare. Totors äventyr publicerades mellan 1926 och 1929 i den belgiska månadstidningen Le Boy-scout Belge ('Den belgiske pojkscouten'). Hergé, som var anställd på Le XXème Siécle med huvudansvar för "Le Petit Vingtième", fick i uppdrag att göra en uppbygglig men äventyrlig serie där Belgien framställdes i nationalistisk positiv dager. Hergés lösning blev att skicka huvudpersonen till olika platser runt om i världen, varför yrket som reporter var idealiskt. Trots att Tintin nästan alltid är ute på uppdrag som journalist förekommer det bara vid ett tillfälle att han skriver en artikel (i Tintin i Sovjet).
Kapten Archibald Haddock är Tintins bäste vän. Han börjar som en nedbruten och alkoholiserad sjökapten i Krabban med guldklorna (1941), men växer successivt in i rollen som detta seriealbums egentliga centralgestalt. Haddocks råa mänskliga sidor kontrasterar mot Tintins idealistiskt optimistiska sätt. Haddocks outtömliga förråd av invektiv – då något eller någon går honom emot – utnyttjas på ett måleriskt vis. Haddock gillar whisky – företrädesvis den skotska Loch Lomond – bor sedan äventyret Rackham den Rödes skatt på slottetMoulinsart, vilket en gång tillhörde hans anfader Francois Haddoque.
Trots sitt yrke som sjökapten verkar han inte ha några problem med att vistas längre perioder på land. Tvärtom verkar det vara en livsstil som han under seriens gång kommer att föredra allt mer, och framför allt verkar han uppskatta ett stillsamt liv på Moulinsart. En tänkbar orsak till detta nämns i albumet Det hemliga vapnet, där han berättar för Tintin att han inte orkar med fler äventyr för att han börjar känna sig gammal.
Dupondtarna (detektiverna Dupond och Dupont, för tydlighets skull ofta uttalat som [dypõ 'de] respektive [dypõ 'te]), står för mycket av seriens slapstick-humor. Deras inkompetens innebär bland annat att de ofta försöker gripa fel person – inte sällan Tintin. De ser ut som tvillingar, men det har aldrig framgått i serien om de verkligen är det. Hergé har inte heller uttalat om de är släkt eller ej.
Tintin nämner att han pratade med "tvillingdetektiverna" Dupond i den svenska utgåvan av ljudboken Enhörningens Hemlighet. De har dock olika efternamn, så mycket talar för att de inte är släkt. Den enda skillnaden i utseendet finns i mustaschen, där Dupond har en mer D-formad sådan än Dupont.
Bianca Castafiore är operasångerska men fungerar snarast som kapten Haddocks största antagonist, något Bianca själv dock är omedveten om.[a] Den stora operadivan verkar inte störa Tintin nämnvärt, och professor Kalkyl är till och med lite förtjust i henne.
Professor Karl Kalkyl (i original "Professeur Tryphon Tournesol", på engelska "Cuthbert Calculus") skapar, liksom Dupondtarna, många komiska situationer genom sin lomhördhet, eller snarare sin bristande insikt om denna, vilket ofta resulterar i konstiga missuppfattningar. Han är emellertid en begåvad vetenskapsman och bidrar med flera uppfinningar. I tidiga album är uppfinningarna ofta lite stolliga; senare får vetenskapsmannen Kalkyl en allt mer seriös prägel, utan att förlora sin komiska funktion.
Milou är Tintins hund som lika ofta räddar Tintin som att han blir räddad av Tintin. Milou är förtjust i whisky och passar på att dricka detta när helst han kan. Milou är en vit strävhårig foxterrier, vilket framgår i flera intervjuer med Hergé.
Förutom dessa finns det många andra viktiga figurer i serierna. Hergé lyckas också ofta återanvända figurer i flera album, varigenom läsaren kan följa figurens utveckling.
Det första äventyret, Tintin i Sovjet, publicerades som följetong med början 10 januari 1929 i "Le Petit Vingtième", en barnbilaga till den belgiska tidningen Le XXème Siècle och gavs ut som album senare samma år. I Frankrike följetongpublicerades serien, fram till 1940-talets slut, parallellt i serietidningen Cœurs Vaillants.[5]
Tintin i Sovjet är också det enda albumet som aldrig gavs ut i färgupplaga. Fram till 1940 tecknades alla albumen i svart-vitt;[6] därefter tecknades seriesidorna om i färg, med fler rutor per sida och totalt mindre antal sidor.
Med tiden tog Hergé längre och längre tid på sig för varje album. Mellan de två sista albumen gick det nio år. Under efterkrigstiden (1946–1989[7]) följetongpublicerades serien på den franskspråkiga marknaden i serietidningen Tintin.
Detta album är ett filmalbum, som inte skrevs eller tecknades av Hergé.
Hergé bestämde att ingen annan skulle få fortsätta att rita Tintin efter att han hade dött. Det är därför albumet Tintin och alfabetskonsten aldrig blev färdigställt.
Dubbelalbum
Tintinalbumen i färg är på 62 sidor, en standard som infördes då Den mystiska stjärnan blev album (det första som blev färgalbum från början) och pappersransoneringen under andra världskriget krävde det. Vid några tillfällen var dock handlingen så vittomfattande att handlingen krävde mer utrymme. Vid dessa tillfällen valde Hergé att publicera berättelsen i två album. Dessa dubbeläventyr är:
Som kuriosa kan nämnas att kapten Haddock i den äldsta svenska översättningen inte dricker whisky, utan "kalasmust", och slottet Moulinsart heter "Hökeborg".
Under 1960-talet producerade den belgiska animationsstudion Belvision sju tecknade TV-serier för den franska televisionen. TV-serien gick under titeln Tintins äventyr i Sverige, i varje serie omfattade en filmatisering av ett album och bestod av fyra till åtta avsnitt på 10-12 minuter - totalt producerades 50 episoder. I denna omgång adapterades följande album: Den svarta ön, Månen tur & retur, Enhörningens hemlighet, Rackham den rödes skatt, Den mystiska stjärnan, Krabban med guldklorna och Det hemliga vapnet. De sex förstnämnda har visats ett flertal gånger på SVT, medan den sistnämnda i Sverige har givits ut på VHS och DVD. För den svenska dubbningen stod följande skådespelare: Tomas Bolme (Tintin), Lars Edström (professor Kalkyl), Åke Lindström (kapten Haddock), Mathias Henrikson, Fredrik Ohlsson och Bert-Åke Varg (Dupondtarna).
1969 producerade Belvision den tecknade långfilmen Solens tempel, baserad på albumen De sju kristallkulorna och Solens tempel. I den svenska dubbningen spelades Tintins röst av TV-sportjournalisten Jacob Hård.
1991-1992 producerade animationsstudiorna Nelvana och Ellipse en TV-serie i 39 avsnitt, som i Sverige både har visats på TV och givits ut på DVD. 21 av Hergés färdigställda album filmatiserades i denna omgången - bara de två äldsta, Tintin i Sovjet och Tintin i Kongo, exkluderades. För denna version dubbades serien på svenska av Mats Qviström (Tintin), Kenneth Milldoff (kapten Haddock), Dan Bratt (professor Kalkyl), Håkan Mohede (Dupondtarna) och Anja Schmidt (Castafiore). TV-versionen gick under namnet Tintin i Sverige.
Från vänster: skådespelarna Bert-Åke Varg, Lars Edström och Tomas Bolme tillsammans med ljudteknikern Ulf Reinhard under evenemanget "Tintin på skiva", arrangerat 2007 av Generation T – Den svenska Tintinföreningen.
Under 1970- och 1980-talet producerades en serie svenska skivor och kassetter med Tomas Bolme som Tintin, Åke Lindström som kapten Haddock, och Bert-Åke Varg som Dupondtarna och ett flertal andra roller. Alla album utom Tintin i Sovjet och Tintin och alfabetskonsten, men inklusive Tintin i hajsjön, bearbetades med Tintin som berättare. De har sedermera givits ut på CD.
Gästspel
Som en hyllning eller som parodi förekommer emellanåt Tintin och hans vänner i andra seriealbum. Dupontarna dyker upp i Asterix i Belgien, kapten Haddock och Milou hos Iznogoud. I Asterix drar i fält sidan 21 finns en frivillig belgisk legionär hos den romerska legionen. Denne legionär har en hårtofs misstänkt lik Tintins.
Datorspel
På 1990-talet producerades flera spel med Tintin i huvudrollen till Super Nintendo och PC. I Sverige släpptes Tintin i Tibet.
Tintins äventyr samlades redan från början som seriealbum, och seriens ökande popularitet bidrog också till att etablera albumformatet som ett kommersiellt serieformat inom främst europeisk serieutgivning. Efter andra världskriget startades tidningen Tintin (1946–[6]), med Tintins äventyr och andra serier i samma stil. Både tidningen och Hergés serie kom under efterkrigstiden att starkt bidra till Belgiens renommé som "serieland".
Tintins äventyr har totalt sålts i över 200 miljoner albumexemplar på mer än 50 språk. Sverige är ett av de länder där serien haft störst framgångar, och serien har återutgivits ett antal gånger på svenska.
Seriens rena men uttrycksfulla teckningsstil, "den klara linjen" (ligne claire), har fått många efterföljare, liksom dess äventyrsromantiska intriger och den noggranna research som Hergé lade ner inför de senare albumen.
De tidigare albumen (särskilt Tintin i Kongo) har av vissa kritiserats som rasistiska och kolonialistiska på grund av närmast karikatyrmässiga skildringar även av icke-européer. Hergé har senare förklarat att det berodde på att hans research då kom från andra- eller tredjehandsuppgifter om de länder som Tintin reste till.
Det första albumet som Hergé gjorde egen research för var Blå lotus som utspelar sig i Kina under det dåvarande kriget mellan Kina och Japan och är en direkt fortsättning på Faraos cigarrer (ett album Hergé senare tecknade om, dock utan att ändra storyn). Det albumet kritiserade starkt Europas inblandning i Kina och hjälpte till att krossa många myter om det kinesiska folket (även om albumet innehåller stereotypa skildringar av japaner). Här frångås också eventuell rasism och istället målas dåtidens fördomar mot icke-européer upp. Under arbetet med albumet hade Hergé stor hjälp av en kinesisk student, Tchang Tchong-Yen, som bland annat hjälpte till med alla kinesiska skyltar som syns i albumet. Tchang fick plats i albumet och även flera album efter Blå Lotus. I Blå Lotus får vi också veta hur Tintins störste ärkefiende Rastapopoulos inte är någon vän till Tintin som framgått av Faraos cigarrer.
Den whiskydrickande skäggige, men rättrådige, kapten Haddock dyker först upp i albumet Krabban med guldklorna, som hjälplös och alkoholiserad kapten på fartyget Karaboudjan, som helt och hållet styrs av den elake styrman Allan.
Under andra världskriget ockuperades Belgien av Tyskland och Hergé ställdes under viss censur. I Det sönderslagna örat från 1938 framstod ett fientligt flygplan (under ett krig mellan två påhittade sydamerikanska stater) mycket lik en tysk Messerschmitt, vilket föranledde tyska protester. Hergé ändrade därför delvis stil under kriget, och producerade då det mest sålda Tintin-albumbet genom tiderna, uppföljaren till Enhörningens hemlighet - Rackham den Rödes skatt. Det är också i detta album den kraftigt lomhörde professor Kalkyl dyker upp första gången. Albumet avslutas med att Tintin, kapten Haddock och Kalkyl finner den skatt de letat efter genom två album, men inte där man letat utan i slottet Moulinsarts källare. De övertar därefter också detta slott.
Efter Nazitysklands förlust och Belgiens befriande, häktades Hergé anklagad för att ha konspirerat med nazisterna. Detta berodde på att den tidning som Hergé hade jobbat för hade ansetts som tyskvänlig. Detta öde drabbade många framstående personer i jakten på hämnd på alla som konspirerat med ockupationsmakten. Hergé förklarades dock oskyldig och kunde fortsätta sitt arbete.
Försäljning av serieoriginal
Tintins äventyr har under årens lopp kommit att bli en av de mest lästa av europeiska tecknade serier. Parallellt med befästa rollen som "serieklassiker" har även Hergés serieoriginal kommit att få ökat kommersiellt värde.
Oktober 2015 såldes i Paris ett originaluppslag ur Kung Ottokars spira från 1939 på auktion. Det slutliga auktionspriset blev 1 563 000 euro, vilket var dubbelt så mycket som förväntat. Auktionsfirman Sotheby's meddelade att slutsumman motsvarade världsrekord i sitt slag (för ett uppslag av Hergés hand).[9]
Dupondtarna och Professor Kalkyl har fått varsin gata i Belgiens huvudstad uppkallade efter sig.
Serieoriginalet är 40 centimeter på höjden och 60 centimeter på bredden, utfört i svart tusch och med kompletterande färgläggning i ljusblått. Uppslaget, som ursprungligen publicerades i tidningsbilagan "Le Petit Vingtième", beskriver på sina totalt 14 serierutor hur Tintin och Milou färdas i ett borduriskt flygplan och blir nedskjutna av syldaviskt luftvärn. Hergés serieoriginal var det mest värdefulla objektet i en auktion där 132 delar ur belgaren Jean-Arnold Schoofs samling totalt auktionerades bort för 2,7 miljoner euro.[9]
Joakim Lindengren, skapare av Kapten Stofil, "tintinifierar" gärna en del av handlingen i sina berättelser. Omslaget till tidningen Kapten Stofil nummer 16 är en mycket tydlig anspelning på albumet Tintin i Tibet. Även andra kända seriefigurer hyllas och eller parodieras i de Lindengrenska serierna.
I Bryssel finns numera minst två gator med kopplingar till Tintins äventyr. Det gäller dels Rue Dupond & Dupont / Jansen & Janssen Straat (efter de båda polisernas namn på franska och nederländska) och Rue Tryphon Tournesol / Tryfonius Zonnebloem Straat (Professor Kalkyl på de båda språken).
_after_take_off_at_Toulouse_Blagnac_International_Airport_(1).jpg)
