PROFILPELAJAR.COM

Tidslinje över Jerevans historia är ett urval av händelser i den armeniska staden Jerevans historia.

Tiden före Kristus födelse

1441 – Den Armeniska apostoliska kyrkan flyttar sitt säte till Etjmiadzin, 20 kilometer väster om Jerevan.

1915 - Flyktingar från det Armeniska folkmordet börjar anlända till Jerevan.^[2]
1918 - Jerevan blir huvudstad i Armeniens första republik.^[2]
1920
- Turkiet avträder Armenien enligt Freden i Sèvres
- Bolsjevikerna tar makten,^[3] varefter Jerevan blir huvudstad i Armeniska socialistiska sovjetrepubliken.
- Biografen Nairi öppnar.
1921 - Jerevans statliga universitet grundas.
1924 - Konstakademin grundas.
1931 - Sankt Nikolajkatedralen rivs.
1933 - Jerevans operahus invigs.
1936
- Biografen Moskva öppnad.^[4]
- Komitas Pantheon grundat.
1940
- Jerevans zoo öppnat.
- Leninstatyn rest på Republikens plats.
1949 - Anläggandet av De förälskades park påbörjas.
1967
- Skulpturen Moder Armenien rest i Segerparken.
- Armeniska folkmordsmonumentet invigt på Tsitsernakaberd.
1970 – Tigran Petrosians schackhus invigda.
1977 - Jerevans TV-torn byggt.
1980 - Kaskaden byggd.
1981 - Jerevans tunnelbana tas i drift.
1982 - Aram Chatjaturjanmuseet invigt.
1988 – Inflöde av flyktingar i Jerevan efter Jordbävningen i Armenien 1988.^[5]
1989 – Året med flest antal invånare i Jerevan
1991 – Armenien blir självständigt.

Abraham Rees (1819), ”Erivan”, Rees's Cyclopædia, London: Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown
Robert Ker Porter (1821), ”(Erivan)”, Travels in Georgia, Persia, Armenia, ancient Babylonia, &c. &c, London: Longman, Hurst, Rees, Orme, and Brown, OCLC 5524754
William Ouseley (1823), ”(Iravan)”, Travels in various countries of the East; more particularly Persia, London: Rodwell and Martin, OCLC 4198311
Evliya Çelebi (1834). ”Description of the Town of Erivan (Revan)”. Narrative of Travels in Europe, Asia, and Africa, in the Seventeenth Century. "2". London: Oriental Translation Fund.
Douglas W. Freshfield (1869). ”(Erivan)”. Travels in the Central Caucasus and Bashan. London: Longmans, Green, & Co.
J. Buchan Telfer (1876). ”(Erivan)”. The Crimea and Transcaucasia. London: H.S. King & Company.
George Ripley, red (1879). ”Erivan”. American Cyclopedia (2nd). New York: D. Appleton and Company.
”Erivan”. Hand-book for Travellers in Russia, Poland, and Finland (4th). London: John Murray. 1888.
Charles Wilson, red. (1895), ”Erivan”, Handbook for Travellers in Asia Minor, Transcaucasia, Persia, etc., London: John Murray, OCLC 8979039

”Erivan”, Chambers's Encyclopaedia, London: W. & R. Chambers, 1901
H. F. B. Lynch (1901). ”At Erivan”. Armenia: Travels and Studies. London: Longmans, Green, and Co.
A.V. Williams Jackson (1906), ”(Erivan)”, Persia Past and Present: a Book of Travel and Research, New York: Macmillan
”Erivan”, Encyclopædia Britannica, elfte upplagan (11th), New York, 1910, OCLC 14782424
William Eleroy Curtis (1911). ”(Erivan)”. Around the Black Sea. New York: Hodder & Stoughton.
”Erivan”, Russia, Leipzig: Karl Baedeker, 1914, OCLC 1328163
William Henry Beable (1919), ”Erivan”, Russian Gazetteer and Guide, London: Russian Outlook