Medlemmarna är idag organiserade i 54 lokala avdelningar, från Nymölla i söder till Kalix i norr. Flera olika yrkesgrupper är medlemmar i förbundet; snickare, målare, elektriker, verkstadsarbetare, processoperatörer, lokalvårdare med fler. Gemensamt för alla är, att de har en anställning i pappersindustrin. Det beror på att man i Sverige har en industriförbundsprincip, det vill säga att alla arbetare på en arbetsplats tillhör samma fackförening.
1980 hade förbundet 41 607 medlemmar, varav 34 202 män och 7 405 kvinnor. [2] Medlemsantalet har minskat och år 2020 är cirka 13 000 [3] yrkesverksamma medlemmar.
^Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Karlbom, Torvald (1945). Pappersindustriarbetarnas fackliga organisationshistoria: utg. till Svenska pappersindustriarbetareförbundets [Sverige] 25-årsjubileum 1945. Stockholm. Libris887793
Olsson, Tom (1980). Pappersmassestrejken 1932: en studie av facklig ledning och opposition. Arkiv avhandlingsserie, 0347-4909 ; 10. [Lund]: [Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia]. Libris7745651. ISBN 91-85118-47-8
Pappersindustrin och dess arbetare: en bok om svensk pappersindustri och dess arbetares fackliga organisation : utgiven av Svenska pappersindustriarbetareförbundet vid dess 50-årsjubileum 1970. [Stockholm]: utg. 1970. Libris104911