Susanna Larsson

Susanna Larsson
Född1979[1]
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet[2]
Karolinska Institutet[2]
SysselsättningEpidemiolog
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge[2]
Karolinska Institutet[3]
Uppsala universitet
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Susanna C. Larsson, född 1979,[4] är en svensk epidemiolog.

Biografi

Susanna Larsson tog grundexamina vid Stockholms universitet och Karolinska institutet samt gjorde postdoktorsarbete vid Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors. Hon är docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet[5] Hon är också verksam vid den neurologiska institutionen vid University of Cambridge,[6] där hon är en del av en grupp som arbetar med en studie om hälsorisker med olika dieter.[7][8][9] Hon har varit huvudförfattare för ett antal stora metaanalyser och recensioner.[10]

Utvalda verk

Referenser

  1. ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 282178, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läs online, www.neurology.cam.ac.uk .[källa från Wikidata]
  3. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Libris Katalogisering”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/katalogisering/dbqtxcfx0jz03c0. Läst 18 maj 2020. 
  5. ^ ”Susanna Larsson”. Karolinka Institute. https://ki.se/en/people/sulars. 
  6. ^ ”Susanna C. Larsson: About me”. University of Cambridge Neurology Unit. http://www.neurology.cam.ac.uk/neurology-unit-research-groups/stroke-research-group/people/susanna-c-larsson/.  Arkiverad 28 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928105755/http://www.neurology.cam.ac.uk/neurology-unit-research-groups/stroke-research-group/people/susanna-c-larsson/. Läst 18 maj 2020. 
  7. ^ ”Nut Consumption Linked to Lower AF Risk”. Medscape. https://www.medscape.com/viewarticle/895996. 
  8. ^ Bakalar, Nicholas (17 april 2018). ”Nuts May Be Good for the Heart, but Are Hardly a Miracle Food” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/04/17/well/eat/nuts-may-be-good-for-the-heart-but-are-hardly-a-miracle-food.html. Läst 18 maj 2020. 
  9. ^ ”Genetic predisposition to higher calcium levels linked with increased risk of coronary artery disease” (på engelska). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2017/07/170725122116.htm. Läst 18 maj 2020. 
  10. ^ ”Google Scholar author page”. Google Scholar author page. https://scholar.google.com/scholar?hl=en&as_sdt=0%2C33&q=Susanna+C.+Larsson&btnG=. 

Externa länkar

Auktoritetsdata