Surteby kyrka är en kyrkobyggnad i Surteby i Marks kommun. Den tillhör sedan 2011 Västra Marks församling (tidigare Surteby församling) i Göteborgs stift.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan uppfördes troligen på 1200-talet i romansk stil med smalare kor. Den fick sitt nuvarande utseende vid en stor om- och tillbyggnad 1781-1784, då det medeltida koret revs och byggnaden förlängdes åt öster och breddades åt norr. Från den tidigare kyrkan återstår främst den södra väggen. Tornet med en liten, öppen lanternin uppfördes 1824-1826 av Sandhultsbyggmästarna.
Restaureringar
- Nuvarande sakristia vid norra sidan byggdes 1897-1898 då kyrkan restaurerades under ledning av Adrian Crispin Peterson. Altarringen liksom innerdörrar och ytterdörrar nytillverkades. En glasvägg med glasdörrar uppsattes mellan vapenhuset och kyrkorummet. Korbänkar och altartavla avlägsnades. Ett rundbågigt fönster togs upp i korets östvägg och nya korgbågiga fönster med metallspröjs sattes in i befintliga öppningar. Ny altaranordning med rundbågigt överstycke och kolonner samt ny bänkinredning tillkom.
- En ut- och invändig renovering företogs även 1926 under ledning av Allan Berglund. Den oljefärg som väggarna bemålats med vid sekelskiftet avlägsnades och därefter kalkning. Målerier bakom skulpturerna på predikstolens sidor upptäcktes och konserverades och taket rengjordes. Alla fönsterrutor byttes ut, elektriskt ljus och centralvärme installerades.
Dekorationsmålningar
År 1794 försågs kyrkorummet med ett nytt innertak. Det bemålades av Jacob Magnus Hultgren, som även den altaruppsats som nu är uppställd i tornet. Vid restaureringen 1898 dekormålades väggarna av Martin Wallström, som även modifierade takmålningarna i tidens smak. År 1959 konserverades och återställdes takmålerier och två nummertavlor av Carl Otto Svensson.
Inventarier
- Predikstolen byggdes på 1630-talet och omarbetades 1700, troligen av Marcus Jäger den yngre. Dess ursprungliga evangelistbilder togs åter fram 1926 efter att ha varit övermålade.
- En altartavla från 1794 förvaras i tornrummet.
- Ett rökelsekar är från 1200-talet.
- Ett krucifix från 1400-talet, som tyvärr saknar armarna och korset.
- Korfönster i mosaik är från 1960.
Dopfuntar
-
Dopfunt nr 1.
-
Dopfunt nr 2.
-
Dopfunt nr 3.
Till kyrkan har hört tre medeltida dopfuntar.[1]
- Placerad i koret är en dopfunt i täljsten från 1200-talets senare del. Den tillhör en grupp som döpts efter funten i Starrkärrs kyrka och är i två delar, totalt 87 cm hög. Cuppan är fyrpassformad med vertikala sidor, skrånande botten och en rundstavnedtill. Livet är indelat i tolv arkadfält med växtornament. Foten är också fyrpassformad och på skaftets mitt finns en rundstav. Uttömningshål saknas.
- En cuppa härstammar troligen från Kattunga kyrka och har återförts till det 1962 uppförda Kattunga kapell. Den är av sandsten, 38 cm hög och cylindrisk med buktande undersida. Upp- och nedtill utsparade band mellan vilka det finns en ringkedjefris. Litet, central uttömingshål. Den tillhör stenmästaren Andreas skola, som är känd till namnet genom att han signerat två av sina dopfuntar: de som ursprungligen tillhört Gällstad och Finnekumla kyrkor, idag på Statens historiska museum och tillverkade under 1100-talet.
- Ytterligare en enkel, cylindrisk cuppa i rödaktig sandsten finns i vapenhuset. Den är 37 cm hög med konkav undersida och saknar såväl utsmyckning som uttömningshål. Den tillhör Sieneskolan och är tillverkad omkring 1200.
Klockor
- Storklockan är av en senmedeltida normaltyp och har inga inskrifter.[2]
- Lillklockan är från 1685. Den göts om 1792.
Orgel
Nuvarande orgel har bibehållit fasaden från 1865 och enstaka pipor i pedalen, men är annars en ny orgel byggd av Tostareds Kyrkorgelfabrik 1972. Den har två manualer och pedal.[3]
Interiörbilder
Referenser
- ^ Hallbäck, Sven Axel (1966). Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden. Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening. sid. 178-179. Libris 22495213
- ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 247. Libris 487090
- ^ Göteborgs stifts orgeldatabas.
- Markving, Gustaf; Markving, Ulla (1981). Kyrkorna i Sjuhäradsbygden : presentation i text och bild av samtliga kyrkor i Sjuhäradsbygden, som tillhör Svenska kyrkan. [Borås]: [Sjuhäradsbygdens tidn.]. sid. 174-176. Libris 7791080. ISBN 91-970327-0-0
- Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680
- Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 202-206. Libris 21705493. ISBN 9789188435491
- Vår svenska kyrka [Göteborgs stift] / redaktionskommitté Elis Malmeström ... Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 150. Libris 904466
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 521. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Vidare läsning
- Ekelund, Rolf (2007). Surteby kyrka : Surteby- Kattunga församling, Göteborgs stift. [Kullavik: Rolf Ekelund. Libris 10990563
- Jonsson, Lena (2010). ”I Surteby-Kattunga finns västsveriges äldsta kyrkplats”. Västgötabygden 2010(65):2,: sid. 19 : ill. 0346-4954. ISSN 0346-4954. Libris 11883398
- Sellin, Nils-Olof (2005). Vård- och underhållsplan : Surteby-Kattunga kyrka : Marks kommun : Göteborgs stift. Vänersborg: Regionmuseum Västra Götaland. Libris 10473757
- Surteby kyrka samt Kattunga kyrkoruin. [Borås]: [Mus.]. 1981. Libris 293925
Externa länkar
