Storkyrkan är Stockholms domkyrka och erhöll sitt första tornur 1471 genom Sten Sture d.ä.s initiativ, men då rörde det sig om ett slagur, som angav tiden genom slag på en klocka. Urtavla och visare fanns inte vid den tiden.[1]
Storkyrkans nuvarande tornur är tillverkat 1888 i tornursverkstaden på Linderoths urfabrik, som hade sina lokaler vid Drottninggatan 28. Därmed hör Storkyrkans tornur till Linderoths äldsta fortfarande fungerande tornursverk, som sedan 1888 gör sin tjänst.[2] Varje urtavla är tillverkad av svartmålad kopparplåt med förgyllda romerska siffror och visare. Urverket är en bjässe med 2,5 meter längd och en vikt av cirka 600 kg. Det består egentligen av tre verk. Det mellersta verket driver gången och till vänster och höger om det sitter verken för kvartsslag respektive timslag.[2]