PROFILPELAJAR.COM

	Stieg Trenter
	Stieg Trenter (till vänster) med fotografen K.W. Gullers, förebild till Trenters romanfigur Harry Friberg.
Född	Stig Ivar Johansson; 14 augusti 1914; Stockholm
Död	4 juli 1967 (52 år); Kungsholms församling, Stockholm
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk
Språk	svenska
Genrer	Deckare
Make/maka	Gunnel Pehrsson; (1937–1960); Ulla Trenter; (1960–1967)
Barn	Bo Trenter, Laura Trenter

Stieg Ivar Trenter, ursprungligen Stig Ivar Johansson, född 14 augusti 1914 i Stockholm, död 4 juli 1967 i Stockholm,^[2] var en svensk journalist och deckarförfattare. Han hette fram till 1936 Stig Johansson. Efter att först ha använt Stieg Trenter som pseudonym bytte han sedan namn till detta. Namnet Trenter tog han efter E.C. Bentleys berömda kriminalroman Trents sista fall. Tillsammans med Maria Lang, Hans-Krister Rönblom och Vic Suneson räknas Trenter som en av "de fyra stora" svenska deckarförfattarna under perioden mellan 1940-talet och 1960-talet.^[3]

Biografi

Stieg Trenter var son till köpman Ivar Johansson och Ingegerd Levander och växte upp i Farsta i södra Stockholm.^[4]

Efter realexamen vid Nya Elementar 1931 tog Trenter värvning vid flygflottiljen F1 i Västerås. Under tiden i flygvapnet debuterade han 1931 i tidningen Lektyr med äventyrsberättelsen "Silverkorset". Efter att ha fått avsked från flygvapnet begav han sig 1935 på eget bevåg som krigskorrespondent till Etiopien. Han skrev därifrån artiklar för tidningen Morgonbladet, som betalade honom per artikel.

Efter återkomsten till Sverige fick han 1936 anställning som reporter på Stockholms-Tidningen. Han kom att arbeta med Bengt Idestam-Almquist ("Robin Hood") som redaktionschef, och följde sedan med honom till tidskriften LIV, som utgavs av Åhlén & Söners förlag, men lades ner redan 1939. Han var från 1940 anställd som reporter på tidningen Allers.

Trenter var första gången gift 1937–1960 med Gunnel Pehrsson (1916–2001) och fick två barn, varav ett var fotografen Bo Trenter.^[5] Andra gången gifte han sig 1960 med författaren Ulla Trenter, och de fick tre barn tillsammans. Ett av dessa är författaren Laura Trenter.

Stieg Trenter dog på sitt sommarställe Hamnö i Tjusts skärgård och ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.^[6]

Detektivromanerna

Handlingen i Stieg Trenters deckare är för det mesta förlagd till Stockholm med omgivningar. Huvudpersonerna är oftast fotografen Harry Friberg och hans kompanjon, kriminalintendent Vesper Johnson. Böckerna kännetecknas av sina levande tidsskildringar av Stockholmsmiljöer.^[7]

Harry Friberg har fotografen K.W. Gullers som förebild, en god vän till Trenter sedan beredskapstiden i flygvapnet. Vesper Johnson har chefredaktören Runar Karlströmer som förebild, Trenters chef på tidningen Allers.^[8]

Efter Stieg Trenters död fortsatte Ulla Trenter att skriva om Harry Friberg och Vesper Johnson under eget namn. Dessa böcker anses inte så tidstypiska som Stieg Trenters romaner.

Bibliografi

Ingen kan hejda döden (1943)
Som man ropar … (1944) (dramatiserades för TV 1987)
Farlig fåfänga (1944)
I dag röd … (1945) (dramatiserades för TV 1987, se I dag röd (TV-serie))
Lysande landning (1946) (dramatiserades för TV 1987, se Lysande landning (TV-serie))
Det kom en gäst (1947) (filmmanus)
Tragiskt telegram (1947)
Träff i helfigur (1948) (dramatiserades för TV 1987, se Träff i helfigur (TV-serie))
Eld i håg (1949)
Lek lilla Louise (1950)
Italien (1950) (tillsammans med K.W. Gullers)
Ristat i sten (1952)
Gamla stan (1953) (tillsammans med K.W. Gullers)
Aldrig Näcken (1953)
Roparen (1954)
Tiga är silver (1955)
Narr på nocken (1956) - boken belönades med Expressens utmärkelse Sherlock-priset
Kalla handen (1957)
Springaren (1958)
Dockan till Samarkand (1959)
Skuggan (1960)
Färjkarlen (1961)
Sturemordet (1962)
Flickan som snavade på guldet och andra detektivberättelser (1962) (noveller, återutgiven 2000)
Dvärgarna (1963)
Guldgåsen (1964)
Tolfte knappen (1965)
Sjöjungfrun (1966)
Rosenkavaljeren (1967) (påbörjad av Stieg Trenter, färdigskriven av Ulla Trenter)
De döda fiskarna och andra spänningsberättelser (2001) Med ett förord av Per Olaisen.
Minnen för miljoner (2007) (Två texter om fotboll. Begränsad upplaga. Ej i bokhandeln.)

Priser och utmärkelser

1956 – Sherlock-priset för Narr på nocken
1994 – Stieg Trenters torg i Farsta strand namngavs

Referenser

Noter

^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 163113571.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Trenter, Stig Ivar
^ Litteraturmagazinet 8 maj 2014: Tragiskt telegram Arkiverad 24 juli 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 24 juli 2023
^ Hans Strömberg: Stieg Trenters Farsta Arkiverad 25 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. från Farsta Gård
^ TRENTER, STIEG I, författare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1315.
^ ”Skogskyrkogården, kvarter 22, gravnummer 3910”. Hitta graven. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/2/22/3910/1. Läst 12 april 2013.
^ Svensk uppslagsbok, band 29, 1954
^ Jan G Andersson: Stieg Trenter - favorit i repris Arkiverad 4 september 2010 hämtat från the Wayback Machine. Östran 2010-07-10

Tryckta källor

Trenter, Stig Ivar i Vem är det 1963, sid 1088
Sven-Erik Olsson, Per-Åke Unaeus: Stieg Trenter - analys av en detektivförfattare (specialarbete) Bibliotekshögskolan, 1978. Libris 292608

Vidare läsning

Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 42-43. Libris 17831487. ISBN 9789186853907
En bok om Stieg Trenter. Bromma: Jury. 1982. Libris 7791153. ISBN 91-970346-3-0
Widerberg, Bertil R., red (1987). Stieg Trenters Stockholm. Stockholm: Bonnier. Libris 7147466. ISBN 91-0-047327-8
Trenter, Ulla (1996). En jurybok om Stieg Trenters mat. Bromma: Jury i samarbete med Stieg Trenters vänner. Libris 7791158. ISBN 91-970346-8-1