Slaka socken Socken
Slaka kyrka
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Härad	Hanekinds härad
Kommun	Linköpings kommun
Bildad	medeltiden
Area	33 kvadratkilometer
Upphov till	Slaka landskommun Slaka församling
Motsvarar	Slaka distrikt
Tingslag	Linköpings domsagas tingslag (1924-01-01–) Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag (1889-01-01–1923-12-31) Hanekinds tingslag (–1889-12-31)
Karta
Slaka sockens läge i Östergötlands län.
Koordinater	58°22′16″N 15°33′21″Ö / 58.37111111°N 15.55583333°Ö / 58.37111111; 15.55583333
Koder, länkar
Sockenkod	0496
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Slaka distrikt
Redigera Wikidata

Slaka socken i Östergötland ingick i Hanekinds härad (före 1890 även delar i Valkebo härad), uppgick 1967 i Linköpings stad och området ingår sedan 1971 i Linköpings kommun och motsvarar från 2016 Slaka distrikt.

Socknens areal är 33,40 kvadratkilometer varav 33,29 land.^[1] År 2000 fanns här 7 701 invånare.^[2] En del av Linköping och en del av tätorten Slaka med sockenkyrkan Slaka kyrka ligger i socknen.

Slaka socken har medeltida ursprung.

före 1890 låg delar av socknen i Valkebo härad som därefter ingick i Hanekinds härad: Bröttjestad, Berga, Karstorp, Normestorp, Naterstad, Röby, Stora Åby, Lilla Kullstad, Haddorp, Töllstorp jämte fem utjordar.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Slaka församling och för de borgerliga frågorna till Slaka landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Kärna landskommun som 1967 uppgick i Linköpings stad som sedan 1971 uppgick i Linköpings kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Slaka, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Hanekinds härad. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Stångebro kompani och Andra livgrenadjärregementet, Vestanstångs kompani.^[3]

Slaka socken ligger närmast sydväst om Linköping. Socknen är en slättbygd på Östgötaslätten genomkorsad av en skogbevuxen rullstensås från nordväst till sydost.^[4][5][1]

Kända från socknen är gravrösen från bronsåldern samt 18 gravfält, sex kilometer stensträngar, stensättningar och domarringar från järnåldern. Åtta runristningar är kända.^[4][5][6][7]

• 
  Stensättning vid Lilla Aska
• 
  Gravfält vid Stora Aska
• 
  Gravfält vid Stora Aska
• 
  Gravfält vid Lambohov
• 
  Gravfält vid Lambohov
• 
  Runsten Ög 118
• 
  Runsten Ög 121
• 
  Resta stenar
• 
  Gravfält vid Lambohov
• 
  Gravhög vid Slaka skola
• 
  Gravhög vid Slaka skola
• 
  Gravhög vid Slaka skola
• 
  Gravhög vid Slaka skola
• 
  Gravhög vid Slaka skola
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Resta stenar i Slaka
• 
  Domarring i Slaka

Namnet (1247 Slaku) kommer från en bebyggelse, sannolikt prästgården. Namnet är troligen slak, 'sluttande' syftande på sluttningen från kyrkan mot ån. Alternativt kan namnet härröra från ånamnet Slaka, 'den långsamma'.^[8]

• Slaka församling
• Lista över fasta fornminnen i Linköpings kommun (Slaka)

• Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 1 Hermes 1946 libris
• Slaka vår hembygd : berättelser och minnen från gamla tider / Iréne Kindstrand och Britt-Marie Sigurd. Utgiven av Slaka hembygdsförening 2004. ISBN 91-631-5101-4 libris

• Slaka socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
• Arkiv relaterade till Slaka socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Slaka socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
• Föremål i Kringla