PROFILPELAJAR.COM

Sindoor

Sindoor.
Trä Sindoor (Vermilion) låda

Sindoor, hindustani सिन्दूर, سندور, sindooram (sanskrit, Telugu, Tamil, Kannada, Malayalam och Oriya eller Bengali: সিঁদুর och Gujarati સિંદૂર) är ett traditionellt rött eller orangerött kosmetiskt pulver från Indien som oftast används av gifta kvinnor längs benan i håret. Användandet av sindoor betyder i många hindusamhällen att en kvinna är gift, och att sluta använda det betyder änkestånd.[1][2]

Komponenter i traditionell sindoor är vanligtvis cinnober (kvicksilversulfid), gurkmeja och kalk.[3] Kommersiell sindoor innehåller syntetiska och kemiska färgämnen, där en del som inte produceras inom korrekta standarder kan innehålla bly.[4]

Förutom pulverformen erbjuds Sindoor också som en vätska eller i form av en pinne som liknar ett läppstift, vilket gör det lättare att applicera färgen.[5]

Användning av sindoor

Sindoor appliceras traditionellt vid början eller längs med hela mittbenan (kallas även maang på hindi) eller som en prick i pannan ("bindi" på hindi eller bottu på telugu). Sindoor visar att en kvinna är gift enligt hinduismen. Singelkvinnor bär pricken i olika färger men applicerar inte sindoor vid benan i håret. Änkor bär inte sindoor, vilket betecknar att deras makar inte längre lever.

Dagen då kvinnan gifter sig appliceras sindoor för första gången av maken. Denna ceremoni kallas för sindoor daanam. Efter detta applicerar kvinnan sindoor själv varje dag.

En liknande färgningsritual är pasupu kumkuma, uppkallad efter ett annat namn för sindoor, kumkuma.

Referenser

Källor

  1. ^ ”History Of Sindoor In India” (på engelska). https://www.surfindia.com/matrimonials/history-significance-sindoor.html. Läst 12 maj 2020. 
  2. ^ Pooja Bhushan (29 oktober 2012). ”What is the Importance of Solah Shringar for an Indian Bride” (på engelska). FashionFundas SpiderWorks Technologies, Kochi - India. http://www.fashionfundas.com/resources/3972-What-Importance-Solah-Shringar-an-Indian-Bride.aspx. Läst 12 maj 2020. 
  3. ^ Williams, Victoria (2017). Etiquette and Taboos around the World: A Geographic Encyclopedia of Social and Cultural Customs. Greenwood. sid. 113. ISBN 978-1-4408-3820-0. https://books.google.com/?id=r4I2DwAAQBAJ&pg=PA113&dq=sindoor+is+made+from#v=onepage 
  4. ^ ”The Hazards of Synthetic Sindoor” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170814135541/http://www.hinduismtoday.com/modules/smartsection/item.php?itemid=1312. Läst 12 maj 2020. 
  5. ^ ”Contemporary Sindoor” (på engelska). https://www.surfindia.com/matrimonials/contemproary-sindoor.html. Läst 12 maj 2020. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sindoor, 12 maj 2020.

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.