Shkodra har en årlig medeltemperatur på 7,5 °C till 14,8 °C, en högstatemperatur på 17 °C till 24,6 °C och en lägstatemperatur på 2,7 °C till -5 °C.[4] Genomsnittlig årlig nederbörd är 2000 mm, vilket är den rikligaste i Albanien. Det högsta berget i området är Jezerca (2 694 m ö.h.).
Historia
Ursprungligen en illyrisk bosättning från mitten av 200-talet f.Kr. inrättades Shkodra som huvudstad i kungariket Illyrien under Gentius herravälde, kapitulerade därefter för romarna 168 f.Kr. Staden hamnade i Östrom (Bysans) vid Romarrikets delning år 395.[2]
Efter Bysantinska rikets sönderfall kom staden under olika herrar. Under namnet Scutari tillhörde staden 1396-1479 republiken Venedig, därefter Osmanska riket.[2] Den albanska folkstammen Bushati gjorde staden självständig år 1760. Efter 1831 undertryckte Osmanska riket dess självständighet och gjorde Shkodra till huvudstad i vilajeten med samma namn. Efter att Prizrenligan nedkämpats 1881, spelade Shkodra en framträdande roll under den albanska frihetsrörelsen. Under ledning av kung Nikolaus intog Montenegro Shkodra 22 april 1913 under Andra Balkankriget, men efter starka påtryckningar från stormaktshåll tvingades den montenegrinska armén att utrymma staden redan 9 maj.[2] Skhodra kom därmed att tillhöra det nybildade Albanien.
Under första världskriget svepte nya härar fram genom staden. Mellan år 1916 och 1918 var staden ockuperad av Österrike-Ungern och sedan av de allierade fram till 1920.[2][5] Under andra världskriget intog tyska trupper staden och den var ockuperad ända fram till 1944.
Befolkningen, med ett stort inslag av katoliker, spelade en framträdande roll under den politiska reformperioden 1990–1991. Shkodra blev centrum för en stark demokratisk rörelse som motarbetade kommunismen i Albanien.
Kultur
De flesta av stadens invånare är tvåspråkiga med albanska som modersmål och italienska som andra språk.
Förr var Shkodra en betydelsefull kulturstad i Albanien. Det finns idag ungefär 90 arkeologiska, historiska och kulturella minnesmärken.
Den första fotbollsmatchen i Albanien spelades 1905 i staden Shkodra. Shkodras fotbollsklubb Vllaznia Shkodër grundades den 16 februari 1919. Klubben spelar sina matcher på Loro Boriçi-stadion i centrala Shkodra, som är den näst största arenan i Albanien och stod klar 1947.
Shkodra har Albaniens äldsta traditioner inom måleri. Berömda målare från denna stad har bidragit till att öppna många skolor inom målerikonsten. Även många välkända namn inom den albanska litteraturvärlden har fötts eller verkat i staden. Bland dem är Gjon Buzuku och Marin Barleti.
Shkodra är centrum för katolicismen i Albanien, eftersom större delen av de albanska katolikerna är bosatta i staden [källa behövs]. Den största domkyrkan i Albanien är belägen i staden. Staden var säte för en katolsk ärkebiskop och hade ett flertal katolska skolor.
Den första icke-religiösa skolan i Shkodra grundades 1913 och ett statligt gymnasium inrättades 1922. Stadens universitet grundades så sent som 1992. Staden har ett bibliotek med nära 250 000 böcker. Shkodra är den enda staden i Albanien för avancerad utbildning i arabiska och islam.
Bushati-biblioteket, grundad av familjen Bushati på 1840-talet, spelade en viktig roll för det albanska nationella renässansen. Biblioteket blev ett resurscentrum för albanska intellektuella. Ett flertal böcker, skriven av katolska missionärer, samlades och förvarades i biblioteket.
Sevärdheter
Ovanför floden Buna och staden Shkodra finns den gamla borgen Rozafa som var en tid i labeaternas och sedan i ardianernas ägo, båda illyriska stammar. Enligt legenden blåste varje natt en hård vind som rasade borgbygget, och de tre frustrerade byggherrarna fick av en gammal man rådet att mura in en av sina fruar levande i borgens mur. De följde rådet och murade in den yngsta frun Rozafa och därefter kunde borgbygget avslutas.
Kända personer
- Zef Jubani (1818–1880), författare
- Alfred Çapaliku (1952–), författare och poet
- Arshi Pipa (1920–1997), författare och debattör
- Tonin Harapi (1925–1991), kompositör
- Preng Jakova (1917–1969), kompositör
- Marinus Barletius (ca. 1450–ca. 1512), albansk-italiensk författare, historiker och präst
- Alfred Moisiu (1929–), Albaniens 4:e president
- Rikard Ljarja (1943–), skådespelare
- Marie Logoreci (1920–1988), skådespelerska och sångare
- Pashko Vasa (1825–1892), poet och novellist
- Andrea Kushi (1884–1959), målare
- Hasan Aliu (1814–1891), imam
- Ndrek Luca (1927–1993), skådespelare
|
- Çesk Zadeja (1927–1997), kompositör
- Gjovalin Gjadri (1899–1974), ingenjör och brobyggare
- Ndoc Gjetja (1944–2010), poet
- Kole Idromeno (1860–1939), konstnär, skulptör och arkitekt
- Ndre Mjeda (1866–1937), poet
- Simon Rrota (1887–1959), målare och fotograf
- Kel Kodheli (1870–1940), målare och fotograf
- Frederik Ndoci (1960–), sångare och tvåfaldig vinnare av Festivali i Këngës
- Luiz Ejlli (1985–), sångare och vinnare av Festivali i Këngës
- Tonin Tërshana (1949–2015), sångare och trefaldig vinnare av Festivali i Këngës
- Shpëtim Saraçi (1970–), kompositör och direktör vid Festivali i Këngës
- Elhaida Dani (1993–), vinnare av Festivali i Këngës, Top Fest och The Voice of Italy
|
Borgmästare
Kategori
Galleri
Luigj Gurakuqi-universitetet i Shkodra, döpt efter den albanske frihetskämpen Luigj Gurakuqi.
Monumentet "5 Heronjve të Vigut".
Vänorter
Shkodra har följande vänorter:
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Shkodra.
Wikimedia Commons har media som rör 
