Schneidertrofén eller Schneiderpriset var ett pris som instiftades av Jacques Schneider 1912. Priset, som ursprungligen var ett vandringspris, gick till den flygklubb som snabbast flög ett sjöflygplan runt en trekantig tävlingsbana, så kallat "Jacques Schneiders sjöflygarcup" (franska: Coupe d'Aviation Maritime Jacques Schneider) eller "Schneidercupen" för kort.[1] Tävlingen arrangerades av förra årets vinnare. Den klubb som lyckades vinna priset tre år i rad fick behålla trofén. På grund av kostnaderna för att utveckla flygplan kom tävlingen snart att stå mellan nationer snarare än flygklubbar. Tävlingarna var mycket populära och kunde locka en publik på mellan 250 000 och 500 000 åskådare. Tävlingen var också mycket prestigefylld och kunde liknas vid ett luftens Grand Prix och kom att spela en viktig roll i flygplansutvecklingen under mellankrigstiden. Inom loppet av tio år fyrdubblades hastigheten och många av andra världskrigets legendariska jaktflygplan som Supermarine Spitfire och North American P-51 Mustang var direkta efterföljare till de tävlingsflygplan som deltog i tävlingarna om Schneidertrofén.
Den första tävlingen anordnades 16 april 1913 i Monaco. Efter ett uppehåll under första världskriget återupptogs tävlingarna. Tävlingarna avslutades 1931 efter att Storbritannien lyckats vinna priset tre år i rad.
