År 813 e.Kr upptäcktes här en grav som man ansåg tillhörde aposteln Jakob den äldre.[1] Han hade visserligen blivit avrättad i Jerusalem, men man menade att hans kvarlevor förts till Spanien där han en tid varit verksam.
Graven blev snart känd i hela Västeuropa och ledde till att pilgrimer strömmade till från alla håll. Längs pilgrimsvägarna drogs man samtidigt till andra och mindre vallfartsorter. Till de medeltida pilgrimerna hörde bland andra den heliga Birgitta och hennes make Ulf Gudmarsson som [2]vandrade dit 1341–1342. Santiago de Compostela utgör alltjämt ett pilgrimsmål av stor betydelse, och vandringsleden dit kallas för Jakobsleden.
I Santiago de Compostela finns en stor katedral, påbörjad cirka 1075. Den byggdes på resterna av en tidigare kyrka som i sin tur rests på platsen för Jakobs grav.[1] Påven Calixtus II grundade ett ärkebiskopssäte där 1120, och ärkebiskopen har sin cathedra i katedralen.