Robert Browning var son till Robert Browning Sr och
Sarah Anna Wiedemann. Fadern hade tillbringat några år i ungdomen på Saint Kitts i Västindien, och fick avsmak för hur plantageägarna behandlade de infödda. Han drömde om att bli artist men blev istället en vanlig enkel tjänsteman vid Bank of England. Hans mor var av skotsk-tyskt ursprung och älskade konst, musik och trädgårdsarbete.
Redan som barn var Browning oerhört vetgirig samtidigt som han älskade friluftsliv och i tjugoårsåldern var något av en dandy. Han var inspirerad av såväl Shelley som Tysklands Sturm und Drang-rörelse.
Hans far hade full förståelse för sin son litterära intresse och bekostade till och med sonens första publikationer, såsom den själsromantiska Pauline (1830). 1840 utkom Sordello, som ingen begrep vad den handlade om.
Familj
Han blev intresserad av Elizabeth Barrett Brownings poesi, började en livlig korrespondens med henne och träffade henne första gången i maj 1845. Hennes far var tyrannisk och tyckte inte om att hans döttrar hade beundrare - till följd därav gifte de två sig i all hemlighet i augusti 1846 och rymde sedan till Italien. De bosatte sig i Florens och de levde i ett ovanligt lyckligt äktenskap, vilket inspirerade honom till flera berömda diktsamlingar. Deras son, Robert, föddes 1849.
Hans hustru avled i hans armar i juni 1861 och han fann det sedan outhärdligt att bo kvar i Italien, där de upplevt så många lyckliga stunder tillsammans. Han återvände tillsammans med sonen till London och blev en populär person i societeten. Han bodde hemma hos sin gamle far och senare, efter faderns död (1866) tillsammans med sin syster.
Senare år
På ålderns höst återvände han till Italien, och slog sig ned i Venedig, där han bodde i sin sons hus, och avled där i december 1889.
Brownings första publicerade diktsamlingar väckte ingen uppmärksamhet. Men åren 1841-1846 utgav han Bells and Pomegranates ("Klockor och granatäpplen") och nådde med detta verk en ställning som etablerad poet. I Florens arbetade han med diktsamlingen Men and Women som senare gjorde honom berömd. Efter sin hustrus död återvände Browning till London och skrev sina mest kända verk, dikter i monologform, såsom The Ring and the Book (1868-1869)[3], som handlar om en mordprocess i Rom på 1600-talet.
Verklista
1833 – Pauline: A Fragment of a Confession
1835 – Paracelsus
1837 – Strafford (teaterpjäs)
1840 – Sordello
1841 – Bells and Pomegranates No. I: Pippa Passes (pjäs)
1842 – Bells and Pomegranates No. II: King Victor and King Charles (pjäs)
1842 – Bells and Pomegranates No. III: Dramatic Lyrics
1843 – Bells and Pomegranates No. IV: The Return of the Druses (pjäs)
1843 – Bells and Pomegranates No. V: A Blot in the 'Scutcheon (pjäs)
1844 – Bells and Pomegranates No. VI: Colombe's Birthday (pjäs)
1845 – Bells and Pomegranates No. VII: Dramatic Romances and Lyrics
1846 – Bells and Pomegranates No. VIII: Luria and A Soul's Tragedy (pjäs)
1850 – Christmas-Eve and Easter-Day
1855 – Men and Women
1869 – The Ring and the Book
1871 – Balaustion's Adventure
1871 – Prince Hohenstiel-Schwangau, Saviour of Society
1872 – Fifine at the Fair
1873 – Red Cotton Night-Cap Country
1875 – Aristophanes' Apology
1875 – The Inn album
1876 – Pacchiarotto, and How He Worked in Distemper
1877 – The Agamemnon of Aeschylus
1878 – La Saisiaz and The Two Poets of Croisic
1879 – Dramatic Idylls
1883 – Jocoseria
1884 – Ferishtah's Fancies
1887 – Parleyings with Certain People of Importance in Their Day
1889 – Asolando
Verk översatta till svenska
Råttfångaren från Hameln (anonym översättning, Helsingfors: Helios, 1905)