Robert A Heinlein brukar tillsammans med Isaac Asimov och Arthur C. Clarke räknas till de mest betydelsefulla moderna författarna i genren.
Huvudteman i hans olika verk var individualism, libertarianism, religion, förhållandet mellan fysisk och emotionell kärlek och tankar kring ovanliga familjekonstellationer.
Biografi
Heinlein föddes 1907 i Butler, Missouri men växte upp i Kansas City. Dåtidens värderingar präglade honom i hans senare verk. Emellertid kom han att bryta mot mycket av just det, både i skrivande och privat. Han avlade examen vid Amerikanska flotthögskolan 1929, och tjänstgjorde som sjöofficer i amerikanska flottan. Kort därefter gifte han sig men äktenskapet varade bara ett år. Efter skilsmässan gifte han om sig 1932, med Leslyn Macdonald. Leslyn var politiskt engagerad och Isaac Asimov har senare berättat att Heinlein under de åren blev allt mer lik henne; en "hängiven liberal". Åren 1933-1934 tjänstgjorde Heinlein ombord på USS Roper, där han avancerade till löjtnant. 1934 tvingades han gå iland efter att ha drabbats av tuberkulos.
Under sin långa sjukhusvistelse kom han i kontakt med vattensängen, en i hans tycke alltför undermålig konstruktion. Han började skissa på en bättre modell och i romanerna Uppror i Utopia(Beyond This Horizon), Dubbelstjärna, och Främling på egen planet beskrev han, i detalj hur en sådan borde se ut. Denna detaljbeskrivning ledde till att ingen kunde göra anspråk på att patentera vattensängen.
Robert Heinlein, 1929, under hans period i flottan
Efter att Heinlein tvingats lämna militären anmälde han sig till några mindre kurser inom matematik och fysik vid University of California, Los Angeles, men slutade, antingen på grund av dålig hälsa eller för att politiken var mer lockande. Han livnärde sig därefter på olika jobb, bland annat att köpa och sälja fastigheter och silverbrytning. I början av 1930-talet engagerade han sig i Upton SinclairssocialiströrelseEPIC(End poverty in California). När Sinclair blev nominerad i valet till guvernör i Kalifornien år 1934 deltog Heinlein aktivt i valkampanjen, som dock inte räckte till. Fyra år senare drev Heinlein sitt eget namn men lyckades inte heller då röna någon framgång.
Under senare år höll Heinlein tyst om sitt socialistiska förflutna och skrev om sina politiska erfarenheter på ett mycket försynt och undflyende sätt.
Under senare delen av 1930-talet levde Heinlein enkelt, han hade en mindre sjukpension från flottan. Då han var skuldsatt började han skriva och 1939 fick han sin första novell (Life-Line) såld till Astounding magazine. Han blev snabbt förknippad som ledare av rörelsen för social science fiction. Under andra världskriget var han verksam som flygingenjör vid Philadelphia Naval Shipyard, dit han också rekryterade Isaac Asimov och L. Sprague de Camp.
Vid krigsslutet 1945 började Heinlein tvivla på sitt tidigare yrkesverksamma liv och huruvida det var rätt väg att gå. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki och kalla kriget sporrade honom att skriva verklighetsbaserat om politiska ämnen, en annan anledning var att han ville slå sig in på en bättre betald marknad. Han skrev fyra berättelser för veckomagasinet Saturday Evening Post, med start i februari 1947, i och med The Green Hills of Earth som gjorde honom till den första science fiction-författaren att ta sig ur "skräplitteraturträsket". År 1950 vann den dokumentär-lika filmen Destination månen en Oscar för bästa specialeffekter. Heinlein skrev historien och händelseförloppet samt kom på många av specialeffekterna.
Denna framgång ledde in Heinlein på den framgångsrika barnlitteraturmarknaden som kom att vara 1950-talet ut.
År 1947skilde han sig från sin andra fru, men gifte sig på nytt ett år senare med Virginia Ginnie Heinlein som kom att bli hans livskamrat livet ut.
Virginia stod tveklöst som modell när Heinlein skapade sina intelligenta och självständiga kvinnliga figurer. Åren 1953–1954 gav sig makarna Heinlein ut på en jorden runt-resa som han skildrade i Tramp Royale, och som också gav honom material till science fiction-romaner så som Marsflickan(Podkayne of Mars) som utspelade sig ombord på rymdfarkoster. Asimov trodde sig märka att Heinlein drog sig alltmer ut på högerkanten politiskt efter giftermålet med Virginia.
Robert och Virginia Heinlein på Tahiti, 1978.
Med ungdomssböckerna byggde han upp en stor skara vetenskapsintresserade ungdomar.
Då Stjärnsoldaten avvisades av förlaget som för kontroversiell kände han att det var dags att gå vidare och som han uttryckte det, skriva: "my own stuff, my own way". Följande år skrev han en serie science fiction-böcker som blev stilbildande inom genren. Däribland hans mest kända, Främling på egen planet (1961) och Revolt mot jorden (1966).
I början av 1970-talet led Heinlein av en alltmer sviktande hälsa. Han drabbades av njursvikt som tog två år att tillfriskna ifrån. Ganska snart började han skriva igen och 1973 kom Time Enough for Love vilket i och med den införde flera teman han senare skulle använda sig av.
Under en semesterresa till Tahiti år 1978 drabbades han av ischemi. Hans hälsa var återigen starkt nedsatt och Heinlein blev så småningom en av de första i världen att genomgå en by-passoperation.
Samma år deltog han i en kommitté i USA:s representanthus och senaten. Han hävdade där sin tro att, så kallade spinnoffs från rymdforskningen gynnade sjuka och äldre. Heinleins hjärtoperation gav tillfälligt ny energi och han skrev ytterligare fem böcker från år 1980 fram till dess att han gick bort i sömnen, till följd av lungemfysem och hjärtsvikt1988.
Vintergatans son, Citizen of the Galaxy (1957) (översättning Roland Adlerberth, 1961)
Egen rymddräkt finnes (Have Space Suit, Will Travel, 1958) (översättning Roland Adlerberth, 1959). Rev. utg. 1993
Stjärnsoldaten (Starship Troopers, 1959) (översättning Gabriel Setterborg, 1987). Ny översättning av John-Henri Holmberg med titel Starship troopers, 1996
Marsflickan (Podkayne of Mars, 1963) (översättning Agneta Sneibjerg, 1986)
1974 fick han motta utnämningen SFWA:s Grand Master, en utnämning som senare bytt namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award, för sin livsgärning som science fiction-författare.[8]
Tom Shippey. "Starship Troopers, Galactic Heroes, Mercenary Princes: the Military and its Discontents in Science Fiction", in Alan Sandison and Robert Dingley, ed.s, Histories of the Future: Studies in Fact, Fantasy and Science Fiction. 2000. New York: Palgrave. ISBN 0-312-23604-2.
John-Henri Holmberg. "Inre landskap och yttre rymd. Del 1 - Science Fictions historia från H. G. Wells till Brian Aldiss." Sid. 296 ff. Bibliotekstjänst 2002. ISBN 91-7018-489-5.
Donald A. Wollheim. "Framtidens kartläggare": Science fiction idag. Sid. 117. 150ff. 170. Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 0049 830 37 6.
