Riksdagsvalet i Finland 2023
Riksdagsvalet i Finland 2023
| | Riksdagens 200 platser |
---|
|
Första parti
|
Andra parti
|
Tredje parti
|
|
|
|
|
Ledare
|
Petteri Orpo
|
Riikka Purra
|
Sanna Marin
|
Parti
|
Samlingspartiet
|
Sannfinländarna
|
Socialdemokraterna
|
Ledare sedan
|
11 juni 2016
|
14 augusti 2021
|
23 augusti 2020
|
Föregående val
|
38 mandat, 17,0 %
|
39 mandat, 17,5 %
|
40 mandat, 17,7 %
|
Erhållna mandat
|
48
|
46
|
43
|
Mandatförändring
|
▲ 10
|
▲ 7
|
▲ 3
|
Andel
|
20,8
|
20,1
|
19,9
|
Väljarströmmar
|
▲ 3,8
|
▲ 2,6
|
▲ 2,2
|
|
|
Fjärde parti
|
Femte parti
|
Sjätte parti
|
|
|
|
|
Ledare
|
Annika Saarikko
|
Maria Ohisalo
|
Li Andersson
|
Parti
|
Centern
|
De gröna
|
Vänsterförbundet
|
Ledare sedan
|
5 september 2020
|
15 Juni 2019
|
6 juni 2016
|
Föregående val
|
31 mandat, 13,8 %
|
20 mandat, 11,5 %
|
16 mandat, 8,2 %
|
Erhållna mandat
|
23
|
13
|
11
|
Mandatförändring
|
▼ 8
|
▼ 7
|
▼ 5
|
Andel
|
11,3
|
7,0
|
7,1
|
Väljarströmmar
|
▼ 2,4
|
▼ 4,5
|
▼ 1,1
|
|
|
Sjunde parti
|
Åttonde parti
|
Nionde parti
|
|
|
|
|
Ledare
|
Anna-Maja Henriksson
|
Sari Essayah
|
Hjallis Harkimo
|
Parti
|
Svenska folkpartiet
|
Kristdemokraterna
|
Rörelse Nu
|
Ledare sedan
|
12 juni 2016
|
28 augusti 2015
|
21 april 2018
|
Föregående val
|
9 mandat, 4,5 %
|
5 mandat, 3,9 %
|
1 mandat, 2,3 %
|
Erhållna mandat
|
9
|
5
|
1
|
Mandatförändring
|
▬ 0
|
▬ 0
|
▬ 0
|
Andel
|
4,3
|
4,2
|
2,4
|
Väljarströmmar
|
▼ 0,2
|
▲ 0,4
|
▲ 0,1
|
|
Största parti per valkrets och kommun. |
|
Det 38:e riksdagsvalet i Finland hölls den 2 april 2023. Under den föregående mandatperioden leddes Finland av en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centern, De Gröna, Vänsterförbundet och Svenska folkpartiet. Regeringschef var Sanna Marin.
Valresultatet ledde till en öppning för ett maktskifte då Samlingspartiet ökade till att bli största parti och därmed fick uppdraget att bilda en ny regering. Sannfinländarna blev det näst största partiet. Regeringspartierna minskade i valet förutom statsministerpartiet Socialdemokraterna som gick framåt både i röster och mandat. Centern och De Gröna angavs av Hufvudstadsbladet som valets stora förlorare.[1] Centern gjorde sitt sämsta riksdagsval någonsin. Sannfinländarna gjorde sitt bästa riksdagsval genom tiderna och partiledaren Riikka Purra blev den kandidat som fick flest röster i hela landet och utkorades till "röstdrottning" av tidningarna Hufvudstadsbladet och Helsingin sanomat.[2][3]
I slutet av april 2023 meddelade Samlingspartiets ledare Petteri Orpo att han ville bilda en regering bestående av hans eget parti, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Regeringsförhandlingar inleddes i maj, med målet att en ny regering skulle kunna tillträda under juni.[4]
Den 20 juni 2023 tillträdde följaktligen Regeringen Orpo.
Bakgrund
I enlighet med Finlands grundlag skall riksdagsval hållas vart fjärde år, enligt vallagens 107 § (sedan valet 2011) den tredje söndagen i april, det vill säga den 16 april 2023. Riksdagsvalet 2023 kommer dock att hållas den 2 april 2023. Förhandsröstningen började 22 mars i Finland och utomlands, och avslutades 25 mars utomlands och 28 mars i Finland.[5]
Inför valet
Varje finländsk medborgare som är 18 år gammal på valdagen har rösträtt i riksdagsval. Rösträtten gäller oavsett var medborgaren bor, i Finland eller utomlands.[6] Antalet röstberättigade inför valet var 4 540 436, varav 2 187 291 män och 2 353 145 kvinnor. Av de röstberättigade bodde 262 950 utomlands ("utlandsfinländare", 104 994 män och 157 956 kvinnor).
Antalet kandidater i valet var 2 424. Vid valet får väljare endast rösta på anmälda kandidater. Röstsedlar som innehåller annat än en kandidats siffra (inklusive blanka röstsedlar) ogiltigförklaras.[7][8] Valbarhet till riksdagsvalet omfattar varje röstberättigad som inte står under förmynderskap, dock inte personer som innehar militära tjänster. Kandidater får ställa upp i vilken valkrets som helst, oavsett boningsort, dock inte i fler än en valkrets.[9] Det finns två former av kandidater: de som tillhör Finlands registrerade partier, samt de som är en valmansförenings kandidat. För att bilda en valmansförening vid riksdagsval krävs 100 röstberättigade medlemmar i valmansföreningen.[10] Två eller fler partier har rätt att gå samman till val i ett valförbund. Likaså har två eller fler valmansföreningar rätt att gå samman i en gemensam lista. Antalet kandidater per parti, valmansförening, valmansföreningars gemensamma lista eller valförbund får högst uppgå till 14 i en valkrets, dock om valkretsen väljer fler ledamöter än så får antalet kandidater uppgå till så många mandat som valkretsen väljer. Exempelvis har Nylands valkrets 37 mandat och varje lista eller valförbund har då rätt att utse högst 37 kandidater.[11]
I landskapet Ålands valkrets får endast valmansföreningars gemensamma listor ställa upp med kandidater. Valmansföreningarna kräver 30 röstberättigade medlemmar för att bildas. De gemensamma listorna på Åland får ha högst 4 kandidater per lista.
Partier
I Finlands partiregister, som sköts av Justitieministeriet, finns 24 registrerade partier.[14] Ordningen i listan är den som anges av Justitieministeriet. Endast partiernas svenska namn anges i denna tabell, dock är namnen på finska för de partier som saknar svenskspråkig namnform. I varje partis officiella namn ingår förkortningen "r.p." som dock här inte tagits med. Två partier som är med i registret ställde inte upp i valet: Medborgarpartiet och Seitsemän tähden liike.
Valresultat
Parti
|
Partiledare
|
Kandidater
|
Röster
|
Mandatfördelning
|
Antal
|
%
|
+− %
|
Antal
|
+−
|
|
Samlingspartiet
|
Petteri Orpo
|
212
|
644 555
|
20,8
|
+3,8
|
48
|
+10
|
|
Sannfinländarna
|
Riikka Purra
|
217
|
620 981
|
20,1
|
+2,6
|
46
|
+7
|
|
Socialdemokraterna
|
Sanna Marin
|
217
|
617 552
|
19,9
|
+2,2
|
43
|
+3
|
|
Centern
|
Annika Saarikko
|
205
|
349 640
|
11,3
|
-2,5
|
23
|
-8
|
|
Vänsterförbundet
|
Li Andersson
|
217
|
218 430
|
7,1
|
-4,5
|
11
|
-5
|
|
De gröna
|
Maria Ohisalo
|
217
|
217 795
|
7,0
|
-1,1
|
13
|
-7
|
|
Svenska folkpartiet
|
Anna-Maja Henriksson
|
111
|
133 518
|
4,3
|
-0,2
|
9
|
0
|
|
Kristdemokraterna
|
Sari Essayah
|
188
|
130 694
|
4,2
|
+0,3
|
5
|
0
|
|
Rörelse Nu
|
Hjallis Harkimo
|
177
|
74 995
|
2,4
|
+0,1
|
1
|
0
|
|
Frihetsalliansen
|
Ossi Tiihonen
|
143
|
27 558
|
0,9
|
Ny
|
0
|
|
|
Liberalpartiet - Frihet att välja
|
Lassi Kivinen
|
93
|
14 982
|
0,5
|
+0,3
|
0
|
|
|
Makten tillhör folket
|
Ano Turtiainen
|
107
|
8 469
|
0,3
|
Ny
|
0
|
|
|
Kristall Parti
|
Juho Lyytikäinen
|
28
|
4 894
|
0,2
|
Ny
|
0
|
|
|
Djurrättspartiet
|
Jaakko Perttunen
|
20
|
3 107
|
0,1
|
-0,0
|
0
|
|
|
Piratpartiet
|
Pekka Mustonen
|
37
|
3 058
|
0,1
|
-0,5
|
0
|
|
|
Finlands Kommunistiska Parti
|
Liisa Taskinen
|
65
|
3 044
|
0,1
|
-0,0
|
0
|
|
|
Blåsvarta Rörelsen
|
Tuukka Kuru
|
88
|
2 307
|
0,1
|
Ny
|
0
|
|
|
Korjausliike
|
Petri Roininen
|
16
|
1 362
|
0,0
|
-0,9
|
0
|
|
|
Finska Folket Först
|
Riikka Salmi
|
10
|
1 225
|
0,0
|
-0,0
|
0
|
|
|
Feministiska partiet
|
Emilia Taskinen
|
13
|
1 114
|
0,0
|
-0,2
|
0
|
|
|
Öppna Partiet
|
Petrus Pennanen
|
9
|
985
|
0,0
|
Ny
|
0
|
|
|
Medborgarförbundet
|
Arto Paajanen
|
3
|
169
|
0,1
|
-0,1
|
0
|
|
|
Valmansföreningar i Fasta Finland
|
—
|
16
|
1 781
|
0,1
|
|
0
|
|
|
Valmansföreningar i Åland
|
—
|
15
|
13 384
|
0,4
|
|
1
|
0
|
|
Antal giltiga röster
|
3 095 604
|
100,0
|
200
|
Ogiltiga röster
|
14 434
|
0,5
|
Totalt
|
3 110 038
|
72,0
|
Valresultat för varje valkrets
Här presenteras det preliminära valresultatet fördelat efter valkrets. Här redovisas även valdeltagandet och antalet röster hos varje valkrets. Åland har helt separata partier än Fasta Finland.[15]
Valkrets
|
Valdeltagande
|
Andel (%)
|
Röster
|
SDP
|
SAF
|
SAML
|
CENT
|
GRÖNA
|
VF
|
SFP
|
KD
|
RN
|
Övriga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helsingfors
|
389 908
|
77,5
|
386 529
|
20,8
|
11,3
|
26,5
|
1,6
|
15,3
|
11,8
|
5,1
|
1,9
|
2,3
|
3,4
|
Nyland
|
567 102
|
73,6
|
564 870
|
19,9
|
18,2
|
26,2
|
4,8
|
7,6
|
4,6
|
8,7
|
3,5
|
3,7
|
2,8
|
Egentliga Finland
|
279 574
|
73,1
|
278 395
|
18,1
|
20,0
|
23,0
|
8,4
|
7,0
|
11,6
|
5,0
|
2,8
|
2,4
|
1,7
|
Satakunta
|
120 126
|
70,4
|
119 539
|
24,6
|
26,6
|
17,0
|
13,9
|
2,7
|
8,3
|
0,3
|
3,2
|
1,7
|
1,5
|
Landskapet Åland
|
13 511
|
59,7
|
13 384
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100,0
|
Tavastland
|
208 525
|
69,6
|
207 154
|
23,7
|
24,4
|
21,5
|
8,6
|
4,7
|
5,9
|
0,3
|
5,5
|
3,1
|
2,3
|
Birkaland
|
311 114
|
73,6
|
309 849
|
25,9
|
20,2
|
21,5
|
7,1
|
7,5
|
6,9
|
0,3
|
5,4
|
2,5
|
2,7
|
Sydöstra Finland
|
229 595
|
67,4
|
228 539
|
23,7
|
22,7
|
22,0
|
13,6
|
5,1
|
3,7
|
0,2
|
3,5
|
3,5
|
2,0
|
Savolax-Karelen
|
225 160
|
67,5
|
224 120
|
19,1
|
20,0
|
16,3
|
19,7
|
5,7
|
5,5
|
0,1
|
9,8
|
2,1
|
1,7
|
Vasa
|
248 067
|
73,4
|
246 448
|
11,7
|
21,3
|
14,2
|
17,9
|
2,7
|
2,4
|
19,3
|
6,9
|
1,5
|
2,1
|
Mellersta Finland
|
153 955
|
70,6
|
153 139
|
22,8
|
20,5
|
16,3
|
17,7
|
7,6
|
6,5
|
0,1
|
5,3
|
1,3
|
1,9
|
Uleåborg
|
263 601
|
70,0
|
262 538
|
13,7
|
25,4
|
14,9
|
24,9
|
5,0
|
9,4
|
0,2
|
3,1
|
1,1
|
2,2
|
Lappland
|
98 390
|
68,7
|
97 861
|
18,1
|
26,8
|
12,2
|
24,8
|
3,5
|
9,9
|
0,3
|
1,1
|
0,7
|
2,6
|
Totalt
|
3 108 537
|
71,9
|
3 092 418
|
19,9
|
20,1
|
20,8
|
11,3
|
7,0
|
7,1
|
4,3
|
4,2
|
2,4
|
2,9
|
De 10 kandidater som fick flest röster (röstmagneter)
Följande kandidater fick högst antal röster i hela Finland (av Yle benämnda röstmagneter):[16]
Ålands riksdagsledamot
Lista
|
Kandidater
|
Röster
|
Mandatfördelning
|
Antal
|
%
|
+− %
|
Antal
|
+−
|
|
Hållbart initiativ
|
4
|
494
|
3,7
|
Ny
|
0
|
|
|
För Åland
|
3
|
11 452
|
85,6
|
-3,4
|
1
|
0
|
|
Obunden Samling
|
4
|
514
|
3,8
|
Ny
|
0
|
|
|
Välfärd och jämlikhet
|
4
|
923
|
6,9
|
Ny
|
0
|
|
|
Antal giltiga röster
|
13 383
|
100,0
|
|
1
|
Ogiltiga röster
|
127
|
0,9
|
-0,1
|
Totalt
|
13 510
|
100,0
|
Sittande riksdagsledamoten Mats Löfström fick 10 516 eller 78,6 % av rösterna.[17]
Se även
Källor
Källnoter
|
|