1788, under det Ryska kriget, instiftade Gustav III en utmärkelse, Riddare med stora korset av Svärdsorden. Den kan endast utdelas i krigstid, och då till högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Den tillkommer inte ens kungen förrän svensk krigshär under hans befäl segrat, antingen genom drabbning eller genom erövringar. Utmärkelsen delades 1814 i två klasser och ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer[1];
Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl)
Riddare med stora korset (RmstkSO)
Dess första klass erhåller endast den, vilken som divisionsgeneral kommenderat mot fienden eller haft andra uppgifter jämförbara med en divisionsgenerals befäl. Till andra klassen utnämns de, som har regementsofficers rang och åtminstone som bataljonschefer kommenderat mot fienden eller utfört jämförliga uppdrag, varjämte båda klasserna är tillgängliga för allierade truppers officerare.
Senast denna utmärkelse tilldelades var 1942 då friherre Gustaf Mannerheim tilldelades utmärkelsen av första klass.
Historia
Den 23 juni 1788, under pågående krig mot Ryssland, införde Gustav III en förändring inom Svärdsorden i och med införandet av riddarvärdigheten med Svärdsordens stora kors . Riddare av Svärdsordens stora kors bar ordenstecknet i band om halsen. Blev de kommendörer av Svärdsorden bar de ett upprättstående svärd på vänstra bröstet. Blev de serafimerriddare bar de också ett upprättstående svärd placerad direkt under serafimerkraschanen. Blev de kommendörer med stora korset av Svärdsorden så bar de två korslagda svärd fästade i kraschanens nedersta spetsar.[2]
Den 9 juli 1814 skedde en förändring av statuterna då Karl XIII delade riddarvärdigheten i två klasser. Kravet för att kunna erhålla någon av värdigheterna var att man först erhållit Svärdsordens riddarvärdighet. För att erhålla första klassen krävdes vidare att man innehade generalmajors grad samt att man som fördelningsgeneral eller motsvarande kommenderat mot fienden i en öppen batalj eller belägring. För att erhålla andra klassen krävdes att man innehade regementsofficers grad och agerat mot fienden som lägst bataljonschef eller motsvarande.[3]
Förändringen kom att gälla retroaktivt för de tidigare mottagarna av värdigheten som fortfarande var vid liv vid tidpunkten för förändringen.
Riddare av första klassen (RmstkSO1kl), bar ett upprättstående svärd på vänstra bröstet. Riddare av andra klassen (RmstkSO2kl), bar Svärdsordens riddartecken i ett band om halsen. Om man var eller blev kommendör med stora korset eller kommendör av första klass, bar man även två korslagda svärd som var fäst vid kraschanens nedre spetsar. Blev en riddare av andra klass uppflyttad till första klass så fick man behålla riddartecknet kring halsen.[3]
I samband med Oskar I:s tronbestigning 1844 ändrades statuterna så att riddare av första klassen bar riddartecknet kring halsen och det upprättstående svärdet på bröstet och riddare av andra klassen riddartecknet kring halsen och de korslagda svärden på bröstet.
År 1952 ändrades benämningen riddare med stora korset av Svärdsorden av andra klass (RmstkSO2kl) till att heta riddare med stora korset av Svärdsorden (RmstkSO).
Ordenstecken
Ordenstecken
Bröstdekoration
Ordensgrad
Tillkomst
Anmärkning
Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl)
1788
Riddare med stora korset (RmstkSO)
1814
Statuter
Ur stadgar för Kungliga Serafimer-orden, Kungliga Svärds-, och Nordstjärne-ordnarna samt för Kungliga Vasaorden givna Stockholms slott i ordenskapitel den 24 november 1902 med därefter vidtagna förändringar:
”
55 §
Riddarvärdighet med Svärdsordens stora kors må til svensk man utdelas, endast då riket är i krig eller med anledning av under kriget utförda bedrifter. Den skall utgöra ett hedrande bevis av det mannamod, som svenska stridsmän ådagalagt för deras fädernesland.
Svensk konung må aldrig antaga och bära denna värdighets första klass, förrän krigshär eller flotta under Dess regering eller befäl segrat antingen i drabbning eller genom erövringar.
56 §
Skall riddare med Svärdsordens stora kors dubbas, sker detta av Konungen själv, eller i Dess frånvaro av någon prins av det kungliga huset, eller av den tillstädesvarande högste befälhavaren, då han därtill av Konungen undfår nådigt förordnande, helst under bar himmel och framför fronten
57 §
Ej må svensk man utnämnas till denna värdighet, som icke förut är riddare av Svärdsorden; ej heller erhålla första klassen utan att förut innehaft den andra. Konungen dock obetaget att för lysande bedrifter giva bägge klasserna på en gång.
58 §
Till första klassen må ingen utnämnas, om icke har minst generalmajors värdighet, och ingen skall erhålla denna klass, som ej med heder kommenderat mot fienden antingen i drabbning eller belägring m. m. i befattning minst av fördelningsgeneral eller blivit nyttjad mot fienden i en egenskap, som kan jämföras med fördelningsgenerals eller konteramirals befäl. Till andra klassen må ingen utnämnas, som ej äger regementsofficers värdighet och har kommenderat mot fienden i egenskap av bataljonschef eller varit nyttjad mot fienden i därmed jämförlig befattning.
59 §
Denna värdighets andra klass må även tilldelas såväl svenska furstar, som bevista kriget utan att föra befäl, som ock högre officerare vid staberna, då de särdeles utmärka sig mot fienden.
60 §
Riddarvärdighet med Svärdsordens stora kors kan jämväl tilldelas utländska fältherrar och befälhavare, som på synnerligen framstående sätt utmärkt sig under krig.
61 §
Riddare med Svärdsordens stora kors, första klass, bära på vänstra sidan av bröstet ett större upprätt stående svärd av silver; riddare med Svärdsordens stora kors, första klass, bära på vänstra sidan av bröstet tvenne mindre i kors lagda svärd av silver. Av båda klasserna bäres i ovannämnda kommendörsband om halsen en stjärna lik den ovan omförmälda riddarstjärnan av första klassen, dock något större än den.[4]
_p425_K.L._Lode.jpg)
.jpg)
_Kaiser_Franz_I_von_%C3%96sterreich.jpg)
.jpg)
_Bex.JPG)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
