Richard Carlsohn[a], ursprungligen Leif Rickard Karlsson[2], född 29 januari 1965 i Tranås, Säby församling, Jönköpings län[3], är en svensk musikalartist och skådespelare.
Biografi
Richard Carlsohn är son till plåtslagaremästaren Rune Schierbeck (tidigare Karlsson) och tandsköterskan Iréne, ogift Johansson.[4] Under skoltiden i Tranås startade han en teatergrupp och satte han upp flera musikaler.[5] År 1981 satte han upp musikalerna Evita, Jesus Christ Superstar och Säg det på en söndag på Holavedsgymnasiet i Tranås. I egen regi spelade han Konferencieren i Cabaret, också i Tranås, vilket uppmärksammades på riksplanet.[6] Han fick medverka i Gomorron Sverige som leddes av Per Ragnar. Inslaget sågs av Karin Falck som lät honom medverka i ett underhållningsprogram. Där upptäcktes han av Vicky von der Lancken som satte upp en krogshow på Bacchi Wapen, en uppsättning som ledde till att han fick DN:s kritikerpris som bästa underhållare.[5]
Richard Carlsohn medverkade 1987 i rollen som Lilleman i musikalen Stoppa världen, jag vill hoppa av.[7] År 1989 medverkade han i Oscarsteaterns uppsättning av Cabaret[7] och blev delvis kvar vid samma teater som inhoppare för Mikael Samuelson i Phantom of the Opera. Han har sedan medverkat i en rad uppsättningar bland andra Kungen och jag, Jesus Christ Superstar och talpjäsen Gökboet. I början av 1990-talet innehade Carlsohn en av huvudrollerna som Marius i den svenska uppsättningen av Les Misérables på Cirkus i Stockholm. Sedan 2001 är han verksam på Östgötateatern[7] i Norrköping och Linköping där han medverkat i uppsättningar som Tolvskillingsoperan, Dreyfus och En vintersaga.
Carlsohn har även tävlat i svenska Melodifestivalen 1993, sjungit in grammofonskivor och framträtt i TV-programmet Blåsningen, samt spelat Sir Percy Blakeney i musikalen Röda nejlikan på Östgötateatern. Han har därefter medverkat i Cabaret, Arsenik och Gamla Spetsar (2008), Showboat (2009) och Chicago (2010).
Filmografi i urval
Teater
Roller (ej komplett)
Utmärkelser
Noter
- ^ Folkbokförd Rickard Alexander Carlsohn Schierbeck[1]
Källor
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
- ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
- ^ ”Tranås : definition of Tranås and synonyms of Tranås (Swedish)”. dictionary.sensagent.com. http://dictionary.sensagent.com/Tran%C3%A5s/sv-sv/. Läst 9 augusti 2015.
- ^ [a b] Folkbladet 7 december 2002: Richard Carlsohn anpassar sig inte Arkiverad 11 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 januari 2015
- ^ Ericson Uno, Engström Klas, red (1989). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 3, Buf-Crem. Höganäs: Bra böcker. sid. 74. Libris 7665081. ISBN 91-7752-255-9
- ^ [a b c] Östgötateatern.se: Richard Carlsohn Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 januari 2015
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] Sound of music programblad. Text: Richard Carlsohn. Ansvarig utgivare: Johan Celander, teaterchef på Östgötateatern
- ^ Marcus Boldemann (29 januari 1989). ”Äntligen åter musikteater på Oscars! Både show och allvar i 'Cabaret'”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-01-29/27/21. Läst 30 augusti 2015.
- ^ ”Prosit! Kommissarien!”. Slagthuset. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924102545/http://www.slagthuset.com/slagthuset/Museum/Prosit/A.Prosit.htm. Läst 29 juni 2015.
- ^ Leif Zern (2 november 1997). ”Sommarnatt utan leende. Riksteaterns föreställning hävdar sig bättre musikaliskt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/musikal-sommarnatt-utan-leende-riksteaterns-forestallning-havdar-sig-battre-musikaliskt/. Läst 25 maj 2019.
- ^ Ingegärd Waaranperä (9 december 2002). ”Lättsam spelstil. Ypperlig skönsång men ofta saknas Brechts politiska skärpa”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/lattsam-spelstil-ypperlig-skonsang-men-ofta-saknas-brechts-politiska-skarpa/. Läst 4 mars 2022.
- ^ Östgötateatern (4 september 2017). ”Premiär för lustfylld Shakespeare-komedi”. Pressmeddelande. Läst 6 oktober 2024.
Externa länkar