PROFILPELAJAR.COM

	Provencesångare; Status i världen: Nära hotad
	Hane
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Överfamilj	Sångare; Sylvioidea
Familj	Sylvior; Sylviidae
Släkte	Curruca
Art	Provencesångare; C. undata
Vetenskapligt namn
	§ Curruca undata
Auktor	(Boddaert, 1783)
Synonymer
	Sylvia undata

Provencesångare^[2] (Curruca undata) är en fågel i den idag uppdelade familjen Sylviidae.^[3] Den häckar i sydvästra Europa, från södra England och Italien ner mot Iberiska halvön, men även i Nordafrika. Olikt många andra sångare är den huvudsakligen stannfågel. Tillfälligt påträffas den norr om utbredningsområdet, med exempelvis fyra fynd i Sverige. Arten minskar relativt kraftigt i antal, så pass att IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Utseende och läte

Den adulta provencesångaren mäter ungefär 13 cm. Som många arter i familjen har honan och hanen väldigt distinkta fjäderdräkter. Hanen hos den här lilla arten har grå rygg och huvud, rödaktig undersida och röda ögon. Den röda halsen har vita fläckar. Honan är inte så kraftigt färgad, och hals och undersida är mer brungrå.^[4]

Sången består av snabba korta fraser med "knattrigt" kvitter uppblandade med visseltoner. Jämfört med sammetshättan är den snabbare med spädare röst men lägre tonhöjd. Lock- och oroslätet är ett typiskt strävt "tjääähr", medan varningslätet är ett smattrande "trry-tr'r'r'r'r".^[4]

Utbredning och systematik

Provencesångaren häckar i de varmare områdena i sydvästra Europa och nordvästra Afrika. Häckningsområdet ligger väster om en linje som sträcker sig från södra England till nedre Italien. Den är huvudsakligen en stannfågel men viss migration förekommer. Arten delas in i tre underarter med följande utbredning:^[5]

Curruca undata dartfordiensis – södra England, västra Frankrike, nordvästra Spanien och norra Portugal
Curruca undata undata – södra Frankrike, Korsika, Sardinien, Sicilien, Balearerna och Italien
Curruca undata toni – Iberiska halvön samt kustnära Marocko, Algeriet och Tunisien

Provencesångaren har observerats fyra gången i Sverige, senast i Ottenby på Öland i maj 2011.^[6]

Släktskap och släktestillhörighet

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.^[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige^[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)^[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid provencesångaren förs till Curruca. Även eBirds/Clements följde efter 2021.^[5] Provencesångaren är närmast släkt med balearisk sångare (C. balearica), men står också nära sardinsk sångare (C. sarda) och artparet glasögonsångare (C. conspicillata) och törnsångare (C. communis).^[7]

Ekologi

Provencesångaren häckar på hedar, ofta nära kusten med ärttörnebuskar som den föredrar att placera sitt bo i. Liksom sina släktingar är provencesångaren huvudsakliga en insektsätare, men den äter även vissa bär. Boet byggs i en låg buske och honan lägger tre till sex ägg.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal relativt kraftigt.^[1] IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad (LC).^[1] I Europa tros det häcka mellan 630 000 och knappt 1,5 miljoner par.^[1] Europa antas omfatta 85 % av artens utbredningsområde, varför världspopulationen kan uppskattas till 1,9-4,4 miljoner individer.^[1]

Taxonomi och namn

Provencesångaren beskrevs som art 1783 av Pieter Boddaert. Dess vetenskapliga artnamn undata är latin för "vågformad".^[9]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ [a b c d e] BirdLife International 2016 Curruca undata . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 23 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 312. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Provencesångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog
^ [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4