Preussens kungar

Preussens kung
Preussens riksvapen
ResidensBerlins stadsslott
SäteBerlin
UnderställdKungadöme av Guds nåde
MandatperiodArvsmonarki
Förste innehavareFredrik I
Inrättat18 januari 1701
Siste innehavareVilhelm II
Avvecklat9 november 1918
EfterträdarePreussens ministerpresident i Fristaten Preussen

Preussen var en monarki från 1701 till 1918 och alla dess kungar tillhörde huset Hohenzollern.

Den preussiska monarkin uppstod då kurfursten Fredrik III av Brandenburg den 18 januari 1701 utropade sig till kung i Preussen och antog namnet Fredrik I. De brandenburgska kurfurstarna hade sedan 1618 även innehaft titeln hertig av Preussen, vilken Johan Sigismund av Brandenburg då ärvde av sin svärfar Albrekt Fredrik av Preussen.

1772 ändrades den formella titeln från kung i Preussen till kung av Preussen för att återspegla den uppnådda statusen som en stormakt. Anledningen till den ovanliga titeln fram till 1772 var att det under tidsperioden inte sågs lämpligt med en separat kungatitel som implicerade paritet eller oberoende gentemot kejsaren/Romersk kung innanför det tyskromerska rikets gränser.

1806 avskaffades titeln kurfurste av Brandenburg genom Tysk-romerska rikets upplösning.

Från 1871 var de preussiska kungarna tillika tysk kejsare i Kejsardömet Tyskland. Den siste kungen och kejsaren, Vilhelm II hade vid första världskrigets slut planer på att bemöta kraven på hans abdikation med att avgå endast som kejsare men bibehålla den preussiska kungatiteln. Detta visade sig dock ej realistiskt.

Kungalängd

Sanssouci i Potsdam från luften. Slottet som uppfördes för Fredrik (II) "den store" är sedan 1990 ett världsarv.
Målning av Anton von Werner föreställande när Preussens kung Vilhelm I utropas till tysk kejsare i Versailles 1871. Till höger om Vilhelm I står kronprinsen och till höger svärsonen, storhertigen av Baden. Nedanför ses Otto von Bismarck i vit uniform.
Berlins stadsslott, blid från 1900.
Neues Palais i Potsdam.

(Samtliga namn nedan återgives med försvenskad stavning)

Nr Porträtt Namn Regeringstid Släktskap till företrädare Levnadstid Gemål Not
Tillträdde Frånfälle Födelsedatum Dödsdatum
1. Fredrik I 18 januari 1701 25 februari 1713 – 11 juni 1657 25 februari 1713 Sofia Charlotta av Hannover
Lovisa av Mecklenburg-Schwerin		 [1]
2. Fredrik Vilhelm I 25 februari 1713 31 maj 1740 son 14 augusti 1688 31 maj 1740 Sofia Dorotea av Hannover [2]
3. Fredrik II
(den store)		 31 maj 1740 17 augusti 1786 son 24 januari 1712 17 augusti 1786 Elisabet Kristina av Braunschweig-Bevern [3]
4. Fredrik Vilhelm II 17 augusti 1786 16 november 1797 brorson 25 september 1744 16 november 1797 Elisabet Kristina av Braunschweig (skild 1769)
Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (gift 1769)
Julie von Voss (morganatiskt gift genom bigami 1787)
Sophie von Dönhoff (morganatiskt gift genom bigami 1790)		 [4]
5. Fredrik Vilhelm III 16 november 1797 7 juni 1840 son 2 augusti 1770 7 juni 1840 Louise av Mecklenburg-Strelitz
Auguste von Harrach (morganatiskt giftermål)		 [5]
6. Fredrik Vilhelm IV 7 juni 1840 2 januari 1861 son 15 oktober 1795 2 januari 1861 Elisabeth Ludovika av Bayern [6]
7. Vilhelm I 2 januari 1861 9 mars 1888 bror 22 mars 1797 9 mars 1888 Augusta av Sachsen-Weimar [7]
8. Fredrik III 9 mars 1888 15 juni 1888 son 18 oktober 1831 15 juni 1888 Viktoria av Storbritannien [8]
9. Vilhelm II 15 juni 1888 9 november 1918 son 27 januari 1859 4 juni 1941 Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg [9]

Släktträd

omfattar regerande kungar, kungasöner som överlevde barndomen samt kungadöttrar och kungasystrar som var gifta med regerande furstar

Tronpretendenter och huvudmän för det preussiska kungahuset efter 1918

Burg Hohenzollern, stamgods för ätten Hohenzollern i förbundslandet Baden-Württemberg.
Namn Bild Anspråk Födelsedatum Dödsdatum Not
Vilhelm II huvudman 1918-1941; avstod sina tronanspråk 1918 27 januari 1859 4 juni 1941 [9]
Kronprins Wilhelm huvudman 1941-1951; avstod sina tronanspråk 1918 6 maj 1882 20 juli 1951 [10]
Wilhelm tronpretendent 1918-1933 4 juli 1906 26 maj 1940 (äldste son till kronprinsen)
Louis Ferdinand tronpretendent 1933-1994
huvudman 1951-1994		 9 november 1907 25 september 1994 (föregåendes yngre bror)
Georg Friedrich huvudman och tronpretenden från 1994 10 juni 1976 (föregåendes sonson)[11]

Slott och palats förknippade med den preussiska kronan

Charlottenburgs slott i Berlin.
Vy från Bergpark Wilhelmshöhe mot Schloss Wilhelmshöhe med staden Kassel i bakgrunden.

Preussiska ordnar

  1. Svarta örns orden (Preussen)
  2. Röda örns orden
  3. Preussiska Kronorden
  4. Preussiska kronans förtjänstorden
  5. Hohenzollerska husorden
  6. Pour le Mérite

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of monarchs of Prussia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, King in Prussia, tidigare version.

Noter

  1. ^ 1) Fredrik (ty. Friedrich) I i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  2. ^ 2) Fredrik Vilhelm I i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  3. ^ 3) Fredrik II, den store i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  4. ^ 4) Fredrik Vilhelm II i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  5. ^ 5) Fredrik Vilhelm III i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  6. ^ 5) Fredrik Vilhelm IV i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  7. ^ 1) Vilhelm I, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  8. ^ 5) Fredrik III, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  9. ^ [a b] 2) Vilhelm II, den föreg:s sonson, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  10. ^ 3) Vilhelm, den föreg:s son, Tyska rikets och Preussens kronprins i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  11. ^ Hickley, Catherine (12 mars 2021). ”His Ancestors Were German Kings. He Wants Their Treasures Back.” (på engelska). www.nytimes.com. New York Times. https://www.nytimes.com/2021/03/12/arts/design/german-royals-property-claim.html. Läst 17 november 2023. 

Externa länkar