Preben Wilhjelm, född 30 januari 1935 i Köpenhamn, är en dansk atomfysiker, jurist och politiker. Han var folketingsledamot 1975-1984 för Venstresocialisterne.
Preben Wilhjelm är son till styrmannen Frants J. Wilhjelm och Kamma A. Sørensen.[3] Hemförhållandena var enkla och Wilhjelm förlorade sin far 1940 då hans skepp träffades av en torped.[4] Han tog, som den första i sin familj, studentexamen från Skt. Jørgens gymnasium 1953.[3] Därefter arbetade han som lärare på en rad landsbygdsskolor i Västjylland och på Langeland.[4] I samband med att han kallades in till mönstring 1955 blev han vapenvägrare.[4] Två år senare började han studera atomfysik vid Niels Bohr-institutet samtidigt som han arbetade som bl.a. lärarvikarie.[3][4] Han blev cand. mag. 1964 och arbetade som adjunkt (1964-1969) och forskare på institutet.[3] Han deltog i ett forskningsutbyte 1966 med Duke University.[3] Han var även redaktör för dansk politik på deltid för vänstertidningen Politisk Revy från 1964.[3] Han var utbildningssekreterare för Foreningen af yngre læger (1969-1975).[3]
Under gymnasietiden började engagerade Wilhjelm sig politiskt i Studentersamfundet.[4] Han gick med i Danmarks Kommunistiske Parti (DKP) 1958 men lämnade partiet samma år för att gå med i det nybildade partiet Socialistisk Folkeparti (SF).[3][4] Till 1967 var han ledamot både i partistyrelsen och i partiets verkställande utskott och deltog bl.a. utformningen av partiprogrammet från 1963.[3][4] Efter sin hemkomst från 1966 blev han en av förgrundsgestalterna i partiets interna opposition mot partiledningen med Aksel Larsen i spetsen.[3] Detta ledde till en sprängning av partiet 1967 där Wilhjelm var en av dem som lämnade partiet för att bilda Venstresocialisterne (VS).[3][4] Partiet vann 4 mandat i valet 1968, dock var Wilhjelm inte en av dem som blev invalda.[3] Han blev invald 1975 och var bl.a. partiets talesperson i bostads- och justitiepolitiska frågor.[4] Han gjorde sig bemärkt för sitt stöd för den parlamentariska demokratin, till skillnad från många andra inom partiet som var anhängare av revolution.[3] Han utmärkte sig också som förespråkare av en nationalisering av den danska nordsjöoljan, som ägaren A.P. Møller gjort stora vinster på.[4] Han lämnade Folketinget efter valet 1984 på grund av att partiet hade en regel om att ingen fick sitta längre än sju år i Folketinget.[4]
Wilhjelm blev utexaminerad jurist från Köpenhamns universitet 1987 och var verksam som forskare i rättsvetenskap.[3] 1991-1995 var han chef för Danmarks Radios dokumentärgrupp och 1997-2001 extern lektor på Roskilde Universitetscenter.[3]
Bibliografi
- Dansk boligpolitik: forbrydelse eller dumhed? (1971)
- Demokratiets vogtere (1999)
- Irak-krigen og den fremtidige verdensorden (2004)
- Fra min tid (2005)
- Krisen og den udeblevne systemkritik (2012)
Erkännanden
Referenser
- Noter
- Litteratur
- Svend Cedergreen Bech (red.) (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Köpenhamn: Gyldendal.