Praktikertjänst drivs producentkooperativt, vilket innebär att en individ som vill köpa aktier i företaget också själv måste vara verksamhetschef för en mottagning inom koncernen. Administration, kvalitetssystem, stöd och rådgivning sköts sedan i stor utsträckning centralt, medan vårdservicen bedrivs ute på mottagningarna.[2]
Praktikertjänstkoncernen hade under 2018 en omsättning på nästan 11 miljarder kronor och 9 200 anställda.[1]
Historik
Läkarförbundet bildade den 17 februari 1960 ett aktiebolaget vid namn Läkartjänst AB. Till Läkartjänst AB:s första ordförande valdes Karl-Fredrik Blom, Läkarförbundets dåvarande vd, och till vd valdes Hans Magnus Fajerson, tjänsteman på läkarförbundets kansli.[3]
Efter etableringen av Läkartjänst började dess styrelse se sig om efter liknande affärsområden. 1965 bildades således Tandläkartjänst AB efter Läkartjänsts modell, av Läkartjänsts ordförande Thorsten Aggeryd.[3] Efter tandläkarna startade även sjukgymnaster och tandtekniker systerbolag vid namn Sjukgymnasttjänst AB respektive tandteknikernas bolag Delabgruppen.[3]
År 1977 gick så Läkartjänst AB, Tandläkartjänst AB, Sjukgymnastiktjänst AB och Delabgruppen AB ihop och bildade Praktikertjänst AB.[3]
I början av 1980-talet köpte Praktikertjänst läkarhuset Vällingby och bildade dotterbolaget Medicinsk Röntgen AB. Därpå följde etableringen av flera dotterbolag. 1983 öppnade Praktikertjänst dotterbolaget CityAkuten, vid Hötorget i Stockholm, som blev den första privata akutmottagningen i Europa.[3]
År 1997 tog Praktikertjänst över rehabiliteringscentret Frösunda Center som ligger i Hagaparken i Stockholm och den 1 oktober2001 etablerades BB Stockholm, som är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Praktikertjänst vars verksamhet sker på Danderyds sjukhus.[3]
Under 2013 lade det svenska riskkapitalbolaget EQT ett bud på Praktikertjänst.[4] Eftersom det enbart är verksamhetsansvariga i Praktikertjänst som har option att köpa aktier i bolaget hade en ändring av aktieägaravtalet varit nödvändig, om aktieägarna hade tackat ja till budet. I mars 2013 tackade Praktikertjänsts styrelseordförande Anders Jonsson nej till avtalet.[5]
Den 3 mars 2014 öppnade BB Sophia, en förlossningsmottagning kopplad till Sophiahemmet i Stockholm. Precis som under etableringen av BB Stockholm var Gudrun Abascal och Harald Almström drivande. BB Sophia mottogs med stort medial uppmärksamhet, både diskussioner kring privatdriven vård och bristen på förlossningsplatser i Stockholm.[6][7] Förlossningskliniken stängdes i maj 2016 efter att i februari samma år ha sagt upp landstingsavtalet på grund av olönsamhet.[8]
Verksamheter
Praktikertjänst arbetar inom två verksamhetsområden, tandvård och hälso- och sjukvård.
Tandvård
Inom Praktikertjänst Tandvård finns cirka 1 100 verksamhetsansvariga tandläkare, tandtekniker och tandhygienister. Omsättningen för 2018 var 4,3 miljarder kronor och affärsområdet har cirka 3 600 medarbetare.[9]
Hälso- och sjukvård
Med omkring 600 verksamhetsansvariga läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster etcetera driver Praktikertjänst fler än 80 vårdcentraler, 40 rehabiliteringsmottagningar och närmare 200 specialistvårdsenheter. Antalet medarbetare uppgår till 5 300 och omsättningen är 6 miljarder kronor (2018).
Dotterbolag
2019 såldes Praktikertjänsts dotterbolagskoncern Proliva till Aleris. Affären innebar att ett 15-tal dotterbolag som verkar inom bland annat rehabilitering, förlossningsvård och olika typer av specialistvård övergick till Aleris.[10][11]
^ [abcdefgh] Praktikertjänst femtio år 1960-2010 , Ulrica Franzén, Marie Dahlberg, Hans Magnus Fajerson, Maria Wessberger, Snowflingmedia, Stockholm 2010, ISBN 978-91-633-6723-6