Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Listor som denna blir snabbt inaktuella så det borde nog anges årtal för de specifika uppgifterna. (2016-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Politisk färg kallas en färg när den används för att beskriva en persons eller ett partis politiska position. Vilka färger som används är i viss mån olika i olika länder, men några gemensamma drag brukar finnas. Ibland används termen partifärg och då avses ofta tydligare en anknytning just till ett visst parti eller förbund snarare än bara en ideologi.
Färgernas allmänna politiska innebörd
Blå
Allmänt
Konservatism: blått står i många länder, till exempel i Sverige och i Storbritannien, för konservatism. Ibland använder man beteckningen "mörkblå" om någon som är starkt konservativ, medan ljusblå då står för någon som förespråkar en mer måttfull konservatism.
Under 1800-talet stod blått för reformvänliga konservativa i bland annat Frankrike och Italien, medan de reaktionära monarkisterna betecknades som vita.
Liberalism: ibland står ljusblått även för olika typer av liberalism.
I USA brukar blått sedan presidentvalet 2000 beteckna Demokratiska partiet; det är inget ideologiskt färgval, blått är helt enkelt en av färgerna i den amerikanska flaggan.
Brun
Nationalsocialism: den bruna färgen betecknar ofta nationalsocialism (nazism). Ursprunget till detta är de bruna skjortor som den tyska nazistiska rörelsen SA använde i sin uniform.
Grön
Jordbruksrörelser: när lantbrukare har slutit sig samman av politiska skäl har de ofta använt den gröna färgen, vilket är dess ursprung hos till exempel Centerpartiet och hos de svenska böndernas intresseorganisation LRF.
Miljötänkande och ekologism: grönt står i många länder för dem som har som huvudideologi att värna miljön och förespråkar ekologism. I Sverige används färgen av Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Katolicism/republikanism: På Irland står grönt för katolicism och viljan att förena Nordirland med Republiken Irland. Motsatt uppfattning betecknas med orange. Vissa hävdar även att detta är grunden för trikoloren på Irlands flagga.
Islamism: islams heliga färg är sedan gammalt grönt, varför färgen särskilt i Mellanöstern står för dem som motiverar sina politiska handlingar med islam.
Protestantism/unionism: orange står på Irland för protestantism och för viljan att bevara Nordirlands band till Storbritannien. Motsatt uppfattning betecknas grön.
Den röda fanan, en traditionell symbol för socialism.
Allmänt
Socialism: rött står mycket ofta för socialism, något som skall ha sitt ursprung i det turbulenta och revolutionsbenägna Frankrike under slutet av 1700- och större delen av 1800-talet. Den röda fanan används traditionellt som symbol för socialism och har givit upphov till Sovjetunionens flagga och Kinas flagga, båda dominerade av den röda färgen. Ibland används ljusare rött för att beteckna socialdemokrati och mörkare rött för att beteckna kommunism. Syndikalism brukar betecknas med rött i kombination med svart för att betona kombinationen av socialism och anarkism.
Piratrörelsen: lila eller "piratlila" används av svenska Piratpartiet samt alla internationella piratpartier. Färgen är menad att markera att partiet varken är höger eller vänster. Om man blandar rött med blått får man lila.
HBTQ-rörelsen: Lila har även använts i omgångar av mer radikala delar av HBTQ-rörelsen. Exempelvis använder den anarkafeministiska rörelsen en lila-svart fana inspirerad av syndikalisternas röd-svarta.
Feminism: Partier som driver en feministisk linje använder ofta rosa som sin partifärg. Feministiskt initiativ i Sverige är ett exempel på detta.
Vit
Borgerliga: vitt användes för att beteckna de borgerliga krafter som stod emot de socialistiska "röda" i de inbördeskrig som följde på första världskriget i Finland och Ryssland. Se vitgardist. Vitt har även i andra sammanhang använts som färg för konservatism, reaktionärer eller monarkism. Vitt betecknade särskilt de rojalistiska arméerna under franska revolutionen och över huvud taget de rojalistiska och reaktionära krafterna i Frankrike under hela 1800-talet, medan mer reformvänliga konservativa hade blå färg. De reformer av det iranska samhället som shahen av Iran initierade på 1960-talet kallades "den vita revolutionen".
Färger förknippade med olika partier i olika länder
Under det kalla krigets dagar brukade NATO-medlemsländerna på politiska kartor synas i blå färg, medan Warszawapaktens medlemsländer ofta sågs rödfärgade.
