Anna Petra Cecilia Östergren, född 29 september 1965 i Kiruna, är en svensk författare och anknuten till sociologiska institutionen, samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet[1]. Hon var tidigare instruktör i självförsvar[2] för kvinnor.
Självförsvar
I slutet av 1980-talet gjorde sig Östergren känd för att på bred front lansera feministiskt självförsvar i Sverige. Hon var instruktör och utbildade nya instruktörer, bland annat Amanda Golert som nu driver Kidpower.[3] Tillsammans drev de kung fu-klubb inom stilen kajukenbo, med Stacy Jolles från USA som huvudinstruktör. Vidare skrev Östergren en handbok i självförsvar, Slå tillbaka! som utgavs 1993. Tre år senare, 1996, publicerades boken Att komma till ro med det allra värsta, vilken handlar om hennes mor som blev ihjälslagen av en man efter ett kortare förhållande.
Därefter skiftade Östergrens fokus, och utifrån en kritik av radikalfeminism började hon granska den svenska diskursen om mäns våld mot kvinnor och kommersiellt sex. Från att ha samarbetat med ROKS, Kvinnofronten och Folkaktionen mot Pornografi skedde en brytning 1996, som enligt Östergren själv bottnande i en ideologisk konflikt.[källa behövs] Östergren har rötter inom den frihetliga vänstern och det anarkistiska kaféet Svarta Månen på Södermalm i Stockholm, och menar att de radikalfeministiska organisationernas medlemmar har en mer marxistisk bakgrund.[källa behövs] I artikeln "Sant fria?" i Bang nr 2 1996 ifrågasatte hon de inom feminismen vanliga teorierna om kön, våld och makt.[4] Detta sprang bland annat ur iakttagelsen att våld inom homosexuella parförhållanden följer samma mönster som våld inom heterosexuella relationer, och att hon som självförsvarsinstruktör även mött kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp av andra kvinnor.[5]
Utbildning och forskning
Östergren började läsa socialantropologi 1987 och tog en kandidatexamen 2000 vid Stockholms universitet.[6] Hon lade fram sin magisteruppsats i socialantropologi 2003, Synden ideologiserad. Modern svensk prostitutionspolicy som identitets- och trygghetsskapare. Temat var paradoxer i den svenska prostitutionsdiskursen.[6][7]
Hösten 2008 påbörjade Östergren sin forskarutbildning i socialantropologi vid Lunds universitet. Hennes avhandling är en etnografi över det svenska sexköpsförbudet där hon försöker förstå dess underliggande morallogik.
Förutom arbetet med avhandlingen har Östergren mellan 2014 och 2017 varit projektledare för den svenska forskningsdelen i EU-projektet DemandAT som undersöker efterfrågesideåtgärder mot människohandel.[8] Forskningen resulterade bland annat i förslag att använda ett tredelat klassifikationssystem för att dela in prostitutionspolicyer (repressivt, restriktivt och interaktivt), ett system som även kan appliceras på andra klassiska moralpolitiska frågor som droger, spel eller homosexualitet.[9] Vidare publicerades ett så kallat "EU policy brief", som innehåller rekommendationer för att minska våld och exploatering inom sexbranschen.[10]
Krönikor och debatt
Östergren engagerade sig tidigt i transfrågor, detta efter att ha tillbringat tid i San Francisco, Sydney och Rom och haft partners som var butch eller FTM. Inför RFSU:s kongress 1997 skrev hon en motion där hon argumenterade att transpersoner och deras partners åter skulle inkluderas i förbundet, vilket bifölls. När hon fick i uppdrag att utveckla ett program för Europride 1998 som innehöll samhällsfrågor (vilket senare blev Pridehouse) ägnades en av dagarna åt trans- och intersexfrågor. Hon skrev artiklar på temat och tog upp ämnet i tv. Hon försvarade också butch/femme-relationer i föreläsningar och artiklar.[11]
Hösten 2008 publicerades antologin F-ordet. Mot en ny feminism, med Östergren som redaktör. Boken samlar skribenter och debattörer för att ge nya perspektiv på gängse feministiska frågor.
Östergren har publicerat artiklar och krönikor i tidningar som Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, LO-tidningen, Axess Magasin och Voltaire.[12]
Utifrån sin forskning, samt ställningstagande för prostituerades rättigheter, har Östergren argumenterat mot den nuvarande svenska sexköpslagen och förespråkat att sexbranschen ska avkriminaliseras och ersättas med arbetslagstiftning liknande den integrativa policyregim som bland annat finns i Nya Zeeland. I boken Porr, horor och feminister från 2006 analyserar hon tre decenniers porr- och prostitutionsmotstånd i Sverige med hjälp av socialantropologiska teorier utvecklade av Gayle Rubin och Carol Vance, samt maktperspektiv av Michele Foucault och Pierre Bourdieu.[13]
I Sverige har Östergrens arbete väckt starka reaktioner, särskilt hennes forskning och ställningstaganden kring radikalfeminism och sexarbete.[14]
Skönlitteratur
2010 publicerade Östergren första delen av en tänkt trilogi, Berättelsen om Esmara.
Bibliografi
- Slå tillbaka! 1993, omarbetad upplaga 1998
- Att komma till ro med det allra värsta
- Porr, horor och feminister, Natur och Kultur, 2006
- F-ordet. Mot en ny feminism, Alfabeta, 2008
- Berättelsen om Esmara, Piratförlaget, 2010
Referenser
Externa länkar
