|
Omikron Cassiopeiae
| Omikron Cassiopeiae (ο) | ![]() | Observationsdata
Epok: J2000.0 |
|---|
| Stjärnbild | Cassiopeja |
|---|
| Rektascension | 00t 44m 43,51867s[1] |
|---|
| Deklination | 48° 17′ 03,7136″[1] |
|---|
Skenbar magnitud ( ) | +4,50[2] |
|---|
| Stjärntyp |
|---|
| Spektraltyp | B5IIIe[2] |
|---|
| U–B | -0,53[3] |
|---|
| B–V | -0,06[3] |
|---|
| Variabeltyp | y Cas |
|---|
| Astrometri |
|---|
Radialhastighet ( ) | -12,36 ± 0,41[4] km/s |
|---|
| Egenrörelse (µ) | RA: 18,84[1] mas/år
Dek.: -7,18[1] mas/år |
|---|
Parallax ( ) | 4,64 ± 0,38[1] |
|---|
| Avstånd | ca 700 lå (ca 220 pc) |
|---|
Absolut magnitud ( ) | -2,55/0,35[4] |
|---|
| Detaljer |
|---|
| Massa | 6,2[4] M☉ |
|---|
| Radie | 8,0[4] R☉ |
|---|
| Temperatur | 14 000[4] K |
|---|
| Vinkelhastighet | 220 km/s |
|---|
| Andra beteckningar |
|---|
| 22 Cassiopeiae, BD + 47° 183, FK5 25, HD 4180, HIP 3504, HR 193, SAO 36620, ADS 622, CCDM J00447 + 4817 |
Omikron Cassiopeiae (ο Cassiopeiae , förkortat Omikron Cas, ο Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i södra delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud på 4,50[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,64 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 700 ljusår (220 parsek) från solen.
Egenskaper
Omikron Cassiopeiae är en blå jättestjärna av spektralklass B5IIIe[2]. Den primära komponenten, Omikron Cassiopeiae A, är en spektroskopisk dubbelstjärna klassificerad som en variabel stjärna av Gamma Cassiopeiae-typen, och dess nära följeslagare fullbordar dess omloppsbana på 2,83 år (1 031,55 dygn). Paret har också upplösts med interferometri.[4]
Primärstjärna Omikron Cassiopeiae A har en massa som är 6,2 gånger solens massa och en radie som är omkring 8 gånger solens. Den har en effektiv temperatur på 14 000 K.
En mer avlägsen följeslagare, Omikron Cassiopeiae B, ligger separerad med 33,6 bågsekunder. Den är en stjärna av elfte magnituden i huvudserien av typ F.[5] Eftersom den har en liknande egenrörelse som primärstjärnan antas den vara gravitationsbunden.[6]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] "* omi Cas". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 27 december 2016.
- ^ [a b]
Johnson, H. L. (1966). "UBVRIJKL Photometry of the Bright Stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ [a b c d e f] Koubský, P.; Hummel, C. A.; Harmanec, P.; Tycner, C.; Van Leeuwen, F.; Yang, S.; Šlechta, M.; Božić, H.; Zavala, R. T.; Ruždjak, D.; Sudar, D. (2010). "Properties and nature of Be stars". Astronomy and Astrophysics. 517: A24. Bibcode:2010A&A...517A..24K. doi:10.1051/0004-6361/201014477.
- ^ Koubský, Pavel; Ak, Hasan; Harmanec, Petr; Yang, Stephenson; Božić, Hrvoje (2004). "The Be star omicron Cassiopeiae". Koubský, P., Ak, H., Harmanec, P., Yang, S., & Božić, H. 310: 387. Bibcode:2004ASPC..310..387K.
- ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727. Bibcode:2004A&A...424..727P. arXiv:astro-ph/0406573 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
Externa länkar
|
|
