Ofoten (fornnorska Ófóti eller Ófótr), distrikt kring den 76 km långa Ofotfjorden och dennas många förgreningar i Salten, nordligaste delen av Nordland fylke i Norge.

Ursprungligen hette endast själva fjorden Ofoten, senare användes namnet om omnejden. Ofotfjorden bildar nordöstra fortsättningen av Vestfjorden; gränsen går över den 13,3 km² stora Barø, som delar fjorden i två sund fyllda av skär. Ofoten, som omfattar häradena Evenes, Ankenes och en del av Lødingen, utgör 3 036,16 km².

Inre, östra, bredaste delen av Ofoten med fjordarmarna Skjomen, Beisfjorden och Rombaken, tillhör Nordlands mest storartade trakter med ända upp till 1 600 m höga fjäll (Kongsbaktind vid Skjomen 1 576 m), som stiger brant upp från de trånga fjordarna. Ofoten har åtskilliga järnfyndigheter (Håfjeldet i söder, Bogen i norr) och kopparfyndigheter (Melkedalen mellan Tysfjorden och svenska gränsen). På halvön mellan Beisfjorden och Rombaken ligger staden Narvik, vid innersta viken av Herjangen, Ofotfjordens nordligaste utlöpare, Elvegårdsmoen, Norra Hålogalands regementes exercisplats.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ofoten, 1904–1926.