PROFILPELAJAR.COM

Offermentalitet

Offermentalitet eller offerskap (engelska: victim mentality respektive victimhood[1]) är ett psykologiskt koncept. Det relaterar till ett förhållningsmönster där en person eller en grupp av personer ser sig själv som offer för andras handlingar.[2] Termen används och i relation till tendensen att beskylla ens olyckor på andras ogärningar.[3] En offermentalitet kan utvecklas som en försvarsmekanism, i syfte att hantera negativa upplevelser.[4] Identifikationen med rollen som offer kan populärt beskrivas som att "klä sig i offerkofta", en ofta ringaktande benämning av någon som av omgivningen anses överdriva negativa upplevelser och "skylla ifrån sig" på andra.[2] Det relaterade begreppet viktimisering handlar om att skapa en offermentalitet.

Fascism bygger delvis på en idé om att nationen befinner sig i kris och utsatt för andras orättmätiga handlingar, något som ska motivera radikala samhällsförändringar.[5]

En offermentalitet kan utvecklas via dåliga behandling av omgivningen från barndomen upp till vuxenlivet. På samma sätt ägnar sig brottslingar ofta i ett självidentifierande som offer, där de kan tolka sig själv moraliskt handlande människor där deras brottslighet endast är en reaktion på ett omoraliskt samhälle; de kan betrakta sig som orättvist utvalda "syndabockar".[6] Förhållningssättet kan också vara ett resultat av tidigare trauma som bidragit till ens upplevelse av att vara offer.[7] Tecknen på offerskap är i stora delar likartade mellan individ- och gruppnivå.[8]

Egenskaper

Exempel på symptom

Offerkomplexet tenderar att beskrivas som del av en individs personlighet, med personlighetsdrag som förkroppsligar personens övertygelse av att ständigt lida av andra personers handlingar. Självömkan är en naturlig del i en persons sorgeprocess, men denna är i regel övergående och inte prägladf av överdrivna känslor av skuld, skam eller hjälplöshet. Människor som drabbas av offermentalitet har ofta lätt att bli deprimerade.[9]

  • Man kan peka ut andra som orsaken till en oönskad situation och förneka ens eget ansvar för sitt liv eller vägen till denna situation.[10]
  • Man kan förknippa den "skyldige" med medveten elakhet.[8]
  • Man kan tro att andra i regel är mer lyckligt lottade.[11]
  • Man kan känna lättnad av att tycka synd om sig själv eller få känna andras sympati.[11]

Offermentaliteten har i regel setts som kopplad till en pessimistisk världsbild, självömkan och undertryckt ilska.[12]

Personer med offermentalitet kan också:

  • uppvisa en allmän tendens att bedöma en situation på ett realistiskt sätt men utan en förmåga eller nyfikenhet till att ta sig till roten på ens upplevda maktlöshet i den aktuella situationen[13]
  • uppvisa narcissism eller egoism[14]
  • anlägga försvarsställning, även när andra vill hjälpa till.[11]
  • undvika risktagande[15]
  • uppvisa inlärd hjälplöshet[16]
  • bli självanklagande eller självförnekande[17]
  • se andras bekräftande av dig som offer som viktigt[18]
  • se andra som ansvariga för hur en process ska förlöpa[18]

Individuell och kollektiv nivå

På individuell och kollektiv nivå syns andra egenskaper i samband med offermentalitet:[19]

  • Behovet av bekräftelse[8] – behovet att få sitt offerskap erkänt och bekräftat av andra. Detta hjälper till att förstärka både en persons självbild och dess allmänna världsbild.
  • Moralisk elitism[8] – en uppfattning av ens egen moraliska överlägsenhet och andras omoral, både på individuell och på gruppnivå. Detta bidrar till att förstärka en svart/vit syn på moral och på personers handlingar.
  • Brist på empati – eftersom individen är upptagen av sitt eget lidande, tenderar hen att glömma av andras lidande. Detta leder lätt till egoism.[8]
  • Grubblande – offer tenderar att fokusera sin uppmärksamhet på sina egna negativa känslor, deras orsaker och konsekvenser, istället för att vara lösningsorienterad. Detta förorsakar aggression som ett svar på förolämpningar eller hot och minskar ens önskan till förlåtelse av "förövaren".[8]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 januari 2025.

Noter

  1. ^ WebMD Editorial Contributors. ”What Is a Victim Mentality?” (på engelska). WebMD. https://www.webmd.com/mental-health/what-is-a-victim-mentality. Läst 20 januari 2025. 
  2. ^ [a b] Thuesen, Rikke (16 februari 2023). ”Råden som hjälper dig ur den skadliga offermentaliteten”. Tidningen Hälsa. https://www.tidningenhalsa.se/artiklar/halsa/20230216/sluta-vara-ett-offer/. Läst 20 januari 2025. 
  3. ^ Harvey, Annelie J.; Callan, Mitchell J. (2014-07-18). Cheryl McCormick. red. ”Getting “Just Deserts” or Seeing the “Silver Lining”: The Relation between Judgments of Immanent and Ultimate Justice” (på engelska). PLoS ONE 9 (7): sid. e101803. doi:10.1371/journal.pone.0101803. ISSN 1932-6203. PMID 25036011. PMC: PMC4103766. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0101803. Läst 20 januari 2025. 
  4. ^ Knittle, Beverly J.; Tuana, Susan J. (1980). ”Group therapy as primary treatment for adolescent victims of intrafamilial sexual abuse” (på engelska). Clinical Social Work Journal 8 (4): sid. 236–242. doi:10.1007/BF00758579. ISSN 0091-1674. http://link.springer.com/10.1007/BF00758579. Läst 20 januari 2025. 
  5. ^ ”fascism”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fascism. Läst 20 januari 2025. 
  6. ^ Bar-Tal, Daniel; Chernyak-Hai, Lily; Schori, Noa; Gundar, Ayelet (2009-06). ”A sense of self-perceived collective victimhood in intractable conflicts” (på engelska). International Review of the Red Cross 91 (874): sid. 229–258. doi:10.1017/S1816383109990221. ISSN 1816-3831. https://www.cambridge.org/core/product/identifier/S1816383109990221/type/journal_article. Läst 20 januari 2025. 
  7. ^ ”Ever Met Someone With A Victim Complex? 9 Warning Signs To Look For” (på engelska). mindbodygreen. 14 december 2022. https://www.mindbodygreen.com/articles/victim-complex. Läst 20 januari 2025. 
  8. ^ [a b c d e f] Kaufman, Scott Barry. ”Unraveling the Mindset of Victimhood” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/unraveling-the-mindset-of-victimhood/. Läst 20 januari 2025. 
  9. ^ Raypole, Crystal (12 december 2019). ”Victim Mentality: 16 Signs and Tips to Deal with It” (på engelska). Healthline. https://www.healthline.com/health/victim-mentality. Läst 20 januari 2025. 
  10. ^ Kets de Vries, Manfred F.R. (2012). ”Are You a Victim of the Victim Syndrome?” (på engelska). SSRN Electronic Journal. doi:10.2139/ssrn.2116238. ISSN 1556-5068. http://www.ssrn.com/abstract=2116238. Läst 20 januari 2025. 
  11. ^ [a b c] ”Victim Of Circumstances Mentality Holding You? Let's Change” (på amerikansk engelska). wealthfulmind.com. 11 januari 2022. https://wealthfulmind.com/victim-of-circumstances-mentality/. Läst 20 januari 2025. 
  12. ^ Shirin, Dr. Kim K.. ”The Victim Mentality”. DrShirin.com. Arkiverad från originalet den 27 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070327185951/http://www.drshirin.com/victimme.htm. Läst 20 januari 2025. 
  13. ^ Colier, Nancy (12 januari 2018). ”Are You Ready to Stop Feeling Like a Victim?”. Psychology Today. https://www.psychologytoday.com/ca/blog/inviting-monkey-tea/201801/are-you-ready-stop-feeling-victim. Läst 20 januari 2025. 
  14. ^ Zitek, Emily M.; Jordan, Alexander H.; Monin, Benoît; Leach, Frederick R. (2010). ”Victim entitlement to behave selfishly.” (på engelska). Journal of Personality and Social Psychology 98 (2): sid. 245–255. doi:10.1037/a0017168. ISSN 1939-1315. https://doi.apa.org/doi/10.1037/a0017168. Läst 20 januari 2025. 
  15. ^ ”What Is a Victim Mentality?” (på engelska). WebMD. https://www.webmd.com/mental-health/what-is-a-victim-mentality. Läst 20 januari 2025. 
  16. ^ ”Victim Mentality: Signs, Causes, and What to Do” (på engelska). Psych Central. 20 mars 2018. https://psychcentral.com/health/victim-mentality. Läst 20 januari 2025. 
  17. ^ Durlofsky, Dr Paula (20 september 2013). ”Understanding the Victim Mentality” (på amerikansk engelska). Main Line Today. https://mainlinetoday.com/life-style/health/understanding-the-victim-mentality/. Läst 9 december 2023. 
  18. ^ [a b] ”Living With a Victim Complex” (på engelska). ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/victim-complex-4160276#:~:text=In%20clinical%20psychology,%20a%20%E2%80%9Cvictim,of%20evidence%20to%20the%20contrary.. Läst 20 januari 2025. 
  19. ^ Gabay, Rahav, Boaz Hameiri, Tammy Rubel-Lifschitz, and Arie Nadler. "The Tendency to Feel Victimized in Interpersonal and Intergroup Relationships." The Social Psychology of Collective Victimhood (2020): 361.

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.