Oby omnämns tidigast 1272, och uppges enligt Blendasägnen vara en av de platser där danskarna blev slagna av den tappra småländska kvinnohären under Blenda. Under 1500-talet bestod Oby av sju frälsehemman. Byn brändes under Kalmarkriget 1612 av en dansk här.[1]
Gården, som var belägen vid landsvägen från Alvestas gamla gästgivaregård till Gottåsa, mellan två sjöar, tillhörde på 1600-talet släkten Rosenbjelke, kapten Johan Bordon år 1697; av övriga ägare kan nämnas generallöjtnant Johan Stenflycht 1754, riksrådet greve Henning Adolf Gyllenborg, kommerserådet och professorn Elof Steuch, som dog här 1772 och slöt sin adliga ättegren; greve Carl Gustaf Mörner; krigspresidenten, baron Bror Cederström nämnes som ägare 1811-14, varefter baron Conrad Fredrik Christoffer von Blixen-Finecke var ägare till 1820, då han flyttade till Dallund på Fyn. 1820 ägdes gården av majoren, baron Ture Gabriel Gyllenkrook (1787-1865). [2]
Godsen eldhärjades i mars 1888, och huvudbyggnaden brann ner till grunden, och återuppbyggdes aldrig.[3]
