Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2019-11) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Northern Ireland Assembly (engelska; på iriska: Tionól Thuaisceart Éireann;^[1] lågskotska: Norlin Airlann Semmlie^[2]) är Nordirlands decentraliserade lagstiftande församling. Den har rätt att lagstifta på flera områden som inte är särskilt förbehållna Storbritanniens parlament, samt att utse ledamöter till Northern Ireland Executive. Den har sitt säte i parlamentsbyggnaderna i Stormont i Belfast.

Församlingens utformades senast genom villkoren i Långfredagsavtalet (1998), en överenskommelse som hade som mål att få slut på Irlands 30 års våldsamma oroligheter. Den grundar sig på principen om mandatfördelning enligt d’Hondts metod, för att försäkra att de största samhällsgrupperingarna i Nordirland, unionisterna och nationalisterna, hade del i regionens styrelse. Församlingen utgörs av en kammare med 108 demokratiskt valda ledamöter. Ledamöterna väljs genom proportionella val med enkel överförbar röst.

Församlingen har stängts av vid ett flertal tillfällen under dess historia, som längst från 14 oktober 2002 till 7 maj 2007, en period om mer än fyra och ett halvt år; under avstängningarna återbördades dess befogenheter till Northern Ireland Office (brittiskt regeringsämbetsverk). Som en följd av de samtal som resulterade i att St Andrews Agreement antogs i november 2006, kunde val hållas till den lagstiftande församlingen 7 mars 2007 och de decentraliserade institutionerna återfick sina fulla befogenheter 8 maj 2007.^[3] Mellan 3 februari 2022 och 3 februari 2024 hölls förslamligen stängt efter att Paul Givan (DUP) avgick som försteminister i protest mot brexitavtalet. När församlingen öppnande igen var det för första gången med Sinn Féin försteminister Michelle O'Neill.^[4]

Storbritanniens statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Monarkin
Kung Charles III av Storbritannien
Tronföljare: William, prins av Wales
Kronrådet  · Kunglig sanktion  · Prorogation
Samväldesriken
Lagstiftande makt
Parlamentet
Parlamentsval
Underhuset  · Överhuset
Årlig öppningsceremoni
Verkställande makt
Premiärminister Keir Starmer
Kabinettet  · Kronrådet
Cabinet Office
Dömande makt
Högsta domstolen
Common law  · Rättsväsen
Engelsk rätt  · Skotsk rätt
Självstyre
Skottland: Parlament
Wales: Nationalförsamling
Nordirland: Församling
Administrativ indelning
Riksdelar
Kronbesittningar
Utomeuropeiska territorier

Partisystemet i Nordirland är uppdelat i två block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter inställningen i frågan om Nordirlands konstitutionella ställning. Sedan 1980-talet har de största partierna på den unionistiska sidan varit Ulster Unionist Party (UUP) och Democratic Unionist Party (DUP) och på den nationalistiska sidan Social Democratic and Labour Party (SDLP) och Sinn Féin.

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-01) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Onsdagen den 7 mars 2007 hölls allmänna val i Nordirland. De två största partierna blev de båda ärkefienderna och ytterlighetspartierna på respektive sida, Sinn Féin på den katolska och DUP på den protestantiska. Väljarna övergav de mer mittsökande partierna SDLP och UUP, vars respektive partiledare John Hume och David Trimble fick Nobels fredspris för att de lyckades få slut på våldet och sy ihop fredsavtalet 1998. Vid midnatt 7 maj tog den nya regeringen över makten i Nordirland.

Val har senare hållits 2011, 2016 och 2017.

Partier utan plats i parlamentet saknas på nedanstående lista.

Tabellen är uppdaterad senas 6 mars 2011.

Observera att regeringen inte har försvarsminister, detta beror på att självstyret inte gäller över försvarsväsende. I april 2010 godkändes att Nordirland får en egen justitieminister.^[5]