Huset ritades av arkitekten Theodor Höijer åt ordföranden för Helsingfors stads stadsfullmäktige tillika bankdirektören Alfred Norrmén (1858–1942) vid Finska föreningsbanken. Han beställde ritningarna 1896. Det nya fyrvåningshuset byggdes i en snabb takt och stod klart redan 1897. De tre översta våningarna upptogs av tre spatiösa, högklassiga bostadslägenheter. Bottenvåningens mindre bostäder var avsedda främst för tjänstefolket. Alfred Norrmén bodde i huset fram till sin död 1942.[1]
Under andra världskriget övertog en tysk militärkommendantur byggnaden.[2] Den ryska Kontrollkommissionen hade lokaler i huset mellan åren 1945–1947.[2] Nästa verksamhet i huset blev Statens Metallfabriker[2], som grundats för att som en av flera aktörer klara av Finlands krigsskadestånd till Sovjetunionen. Statens Metallfabriker hade sitt huvudkontor i byggnaden fram till år 1955.[2] Norrménska huset hade sålunda en väsentlig politisk betydelse under flera års tid. Nästa verksamhet i huset var speditionsfirman Huolintakeskus Ab.[2]
Rivningen av Norrménska huset bemöttes med stark kritik. Alvar Aaltos hus, i folkmunnen kallad "sockerbiten", ansågs av många opassande i frontläget vid Skatudden. Protesterna har gått så långt, att det talats om att riva Aaltos hus och istället bygga en kopia av Norrméns hus, men Stora Ensos huvudkontor minnesmärktes 2010.[3]
Stora Enso tecknade år 2008 avtal med det tyska företaget Deka Immobilien GmbH om försäljning av byggnaden för cirka 30 miljoner euro.[4] De stannar kvar i huset som hyresgäster under en tid, för att senare flytta huvudkontoret till en annan fastighet i Helsingfors.[5] Den 1 november 2019 offentliggjorde Stora Enso sin plan att flytta huvudkontoret till en ny kontorsbyggnad i trä, som är projekterad att byggas på Skatuddskajen 4, ett stenkast från det nuvarande huvudkontoret, och bli klar 2023.[6][7]
^ [abc] Antti Manninen: Puretut talot, 100 tarinaa Helsingistä ("Rivna hus, 100 berättelser från Helsingfors"), Helsingin Sanomat, Karisto, Hämeenlinna, 2004
.jpg)
