Nordisk korsflagga kallas den typ av flaggor som används av i främst norra Europa där korsarmarna inte ligger i flaggans mitt utan närmare flaggstången.
Alla länder i Norden har denna typ av flagga som nationalflagga, inklusive de självstyrande områdena Åland och Färöarna. Dessutom finns ett flertal andra mer eller mindre officiella regionala flaggor med nordiskt kors, till exempel för Skåneland och Västra Götaland. Även bland annat Shetlandsöarna och Orkneyöarna har nordiska korsflaggor, vilket är ett medvetet val med anknytning till Norden. Det finns också exempel på flaggor som har en liknande utformning men som inte har någon nordisk anknytning, t.ex. den brasilianska kommunen Colorado i delstaten Rio Grande do Sul.
Sättet att markera kulturell eller geografisk samhörighet genom liknande flaggor förekommer även på andra håll i världen, till exempel innehåller många av arabstaternas flaggor de panarabiska färgerna rött, grönt, vitt och svart. Ett annat exempel är de flaggor i vitt och blått som används av de länder som tidigare ingick i den Centralamerikanska federationen.
Historik
Det finns belägg för att korsflaggor har använts i Norden sedan 1200-talet, och det finns mynt som antyder att dannebrogen möjligen kan ha använts redan på 1100-talet. Korset symboliserar kristendomen, och det är inte osannolikt att de nordiska korsflaggorna har ett samband med de nordiska "korstågen", de militära företagen för att kristna områden i Norden och Baltikum. När Norden enades i och med Kalmarunionen, användes möjligen en gul flagga med rött kors från 1430, en flagga som i så fall antogs av Erik av Pommern, möjligen efter färgerna i kungavapnet för hans arvrike Norge. Den nordiska flaggan hissades för första gången i modern tid under Helsingborgs 900-årsjubileum 1985.
Flaggornas variationer visar de olika nordiska ländernas gemensamma historia samt deras tidigare politiska band. Norge, som länge tillhörde Danmark, har en flagga med samma grundfärg. Island och Färöarna, som befolkades från och tillhörde Norge, använder samma tre färger som Norge i sina flaggor. Sverige utgick från det danska korset men valde färger från Sveriges riksvapen. Den finska flaggan utgick från den svenska. Den åländska flaggan speglar Ålands historiska språkliga-kulturella koppling till Sverige, men med ett rött kors som ska påminna om bland annat de åländska allmogedekorationerna och de röda stugorna.
Flaggformat
Tvåfärgat nordiskt kors.
Trefärgat nordiskt kors.
Tvåfärgat tretungad flagga.
Trefärgad tretungad flagga.
Nordiska nationsflaggor
Den danska Dannebrogen ska enligt legenden ha fallit ned från himlen under slaget vid Lindanäs den 15 juni 1219. Det är säkerställt att den använts som dansk symbol sedan 1300-talet.
De blå-gula färgerna i den svenska flaggan har under lång tid använts som svenska färger, bland annat i Bjälboättens vapen som blev Magnus Ladulås kungavapen 1275, samt i tre kronor-vapnet. Den moderna flaggan finns dokumenterad från 1569, då som symbol för kungen.
Sveriges kungliga standar, används endast av Sveriges regerande Konung/Drottning.
Tretungad svensk flagga med lilla riksvapnet, används endast av svenska prinsar och prinsessor.
Några inofficiella eller föreslagna regionala korsflaggor i Sverige
Ingen av dessa flaggor har någon officiell status, även om några av dem används av officiella organisationer, exempelvis vid marknadsföring av området för turister.
Många platser i England och Skottland blev koloniserade av bosättare från det som idag är Norge och Danmark under 800-1000-talet. Flera kommuner på de skotska öarna använder flaggor som anknyter till de nordiska korsflaggorna som ett slags minne av de skandinaviska bosättarna.
Flera länder runt Östersjön har efter Sovjetunionens upplösning börjat använda nordiska korsflaggor, bland annat för att stärka kopplingarna till de skandinaviska länderna och hävda en baltisk identitet som är fri från den långa perioden av ryskt inflytande.
Nordiska korsflaggor i Tyskland har historiskt använts för att anspela på det nordiska kulturarvet och ursprunget. Nordiska korsflaggor föreslogs som ny tysk nationsflagga både 1919 och 1948, efter respektive första världskriget och andra världskriget. Idag förekommer nordiska korsflaggor i vissa stads- och distriktsflaggor.