Nikolaj Sjilder

Nikolaj Sjilder
Född21 maj 1842 (g.s.)[1]
Sankt Petersburg[2]
Död6 april 1902 (g.s.)[1] (59 år)
Sankt Petersburg[2]
BegravdMitrofanijevskojekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidPagekåren
SysselsättningHistoriker, officer[3]
FöräldrarKarl Andrejevitj Sjilder
Utmärkelser
Sankt Annas orden, första klass
Sankt Vladimirs orden, tredje klass
Rumänska Stjärnans orden
Guldsabel "för tapperhet"
Sankt Vladimirs orden, andra klassen
Sankt Stanislausorden, första klassen
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Sankt Annas orden, andra klass
Sankt Stanislausorden, tredje klass
Redigera Wikidata

Nikolaj Karlovitj Sjilder (ryska: Николай Карлович Шильдер), född 2 juni (gamla stilen: 21 maj) 1842 i Sankt Petersburg, död 19 april (gamla stilen: 6 april) 1902, var en rysk historiker.

Sjilder var son till en mycket framstående rysk krigsingenjör, vars uppfinningar tillämpades i Krimkriget. Han deltog i rysk-turkiska kriget 1877–78, blev 1886 direktör för Krigsingenjörsakademien och 1899 för Kejserliga biblioteket i Sankt Petersburg. En tid var han redaktör för tidskriften "Russkaja starina".

Bland hans många smärre skrifter, som uteslutande behandlar Rysslands historia under förra hälften av 1800-talet, märks: Vojna Rossii s Turtsiej v 1829 g. (Rysslands krig med Turkiet 1829; 1881), Graf Araktjejev v 1812–34 gg. (1882), Rossija i jeja otnosjenije k Jevropje v 1806–1815 gg. (Ryssland och dess förhållande till Europa 1806–15; 1888–90), Kutuzov v 1812 g. (1894) och den stora monografin Graf E. I. Totleben (1886–88). Hans förnämsta verk är de monumentala kejsarbiografierna Imperator Aleksandr I, jego zjizn i tsarstrovanie (fyra delar, 1897–98), Imperator Pavel I (1901) och Imperator Nikolaj I, zjizn i tsarstvovanie (utgiven 1903 av Sergej Sjubinskij).

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Сотрудники Российской национальной библиотеки, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шильдер Николай Карлович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2016937092, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]