Niklas Ek började dansa som 19-åring. Han är utbildad i Stockholm och New York hos Merce Cunningham, Martha Graham och Antony Tudor.[2] Han har medverkat i en lång rad dans- och teaterföreställningar, flera i samarbete med brodern regissören/koreografen Mats Ek i Cullbergbaletten, där han varit huvuddansare sedan starten 1967 (då första programmet uteslutande bestod av Birgit Cullbergs egna baletter, ref Riksteaterns programhäfte hösten 1987 ) och gjort de flesta manliga huvudrollerna.[2] Däribland flera stora succéer såsom "Fröken Julie", "Eldfågeln", "Romeo och Julia", "Rött vin i gröna glas", "Rapport", "Gröna bordet", "Euridike är död" ref Riksteatern hösten 1987 och tryckta NE, Sankt Göran och Draken, Bernarda, Giselle, Soweto och Svansjön.
När Cullbergbaletten 1969 dansade i Paris vid den årliga festivalen fick de en "Etoile d'Or" och Niklas Ek utsågs som festivalens bäste dansör, ref Riksteatern hösten 1987.
Teater och opera
Niklas Ek anställdes 1977 i Operabaletten vid Kungliga Teatern, där han var premiärdansör 1978 till 1990. [3].[2]Förutom att Niklas Ek varit solist i Cullbergbaletten har han dansat och spelat på Marionetteatern, Judiska teatern och Orionteatern. Han har under många år arbetat internationellt bland annat med Jiří Kylián/NDT Netherlands Dance Theatre, Maurice Béjart/Ballet du XXe siècle i Bryssel, James Thierrée/Compagnie du Hanneton, John Neumeier/Hamburg Balett vid Hamburger Staatsoper i Hamburg, Merce Cunningham i New York och Glen Tetley Company i New York. Han har även samarbetet med Ohad Naharin, John Cranko/Fokine, José Limón, Kenneth MacMillan, och Frederick Ashton.[4]
2015 tilldelades Niklas Ek Per Ganneviks stipendium för sina insatser inom dansen med motiveringen:
En scenkonstnär som genom rörelsen gläntar på dörren till människans bråddjup. En karaktärsdansare med fysisk kapacitet kopplad till ett rikt inre liv i ögonblicket. Med en ovanligt lång och rik scenkarriär har han, med fötterna stadigt i jorden tillgång till både det våldsamma och det ömtåliga. Niklas Ek är inte en dansare som uppträder utan en människa som dansar.[7]