Diaz de la Peña började som porslinsmålare, debuterade på salongen 1831 med landskap och en kärlekscen. Hans av Eugène Delacroix och Théodore Rousseaus konst påverkade bilder i vilka ofta graciösa, smäktande kvinnogestalter framträder mot dunkelt lövverk, uppskattades mycket av samtiden. I Louvren finns en rik samling av Diaz de la Peñas tavlor med badande nymfer, orientaler och zigenare. I Nationalmuseum[1] är han representerad med ett flertal verk bland annat gruppen Venus och Amor (1860).