Milij Balakirev

Milij Balakirev
Född21 december 1836 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk)[1][2]
Nizjnij Novgorod[3][4][5]
Död16 maj 1910 (g.s.)[6] (73 år)
Sankt Petersburg[7]
BegravdTichvinskojekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidKazans kejserliga universitet, [3]
Nizhny Novgorod Institute of nobility,
SysselsättningKompositör[3][4][5], musikvetare, pianist[3], pedagog, dirigent[3], musikpedagog[8]
ArbetsgivareFree Music School (1868–1874)
Petersburg–Warszawa-banan (1872–1881)
Saint Petersburg Court Capella (1883–)
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, andra klassen
Redigera Wikidata
Milij Balakirev

Milij Aleksejevitj Balakirev (ryska:Ми́лий Алексе́евич Бала́кирев), född 2 januari 1837 i Nizjnij Novgorod, död 29 maj 1910 i Sankt Petersburg, var en rysk kompositör och dirigent.

Biografi

Balakirev studerade från början matematik i Kazan, men uppträdde som ung pianovirtuos. I Sankt Petersburg blev han Glinkas skyddsling och denne betraktade honom som potentiell efterföljare till honom själv.

År 1862 grundade Balakirev en gratis musikskola i Sankt Petersburg, där man propagerade för nationell musik och arrangerade orkesterkonserter. Han efterträdde Anton Rubinstein och var dirigent för Ryska musiksällskapets orkester 1867 till 1869. Han var även dirigent för Hovsångarkapellet 1883-1895.

Utmärkelser

Asteroiden 6777 Balakirev är uppkallad efter honom.[9]

Musik

Balakirov hedrad på sovjetiskt frimärke
Ljudprov: Islamej

Balakirev var en av De fem i den "nyryska skolan". Kompositionerna är en syntes av Michail Glinkas och Aleksandr Dargomyzjskijs ryska nationalism och västlig romantik. Förutom ryska folkvisor bearbetade Balakirev även delar från västslavisk, orientalisk och spansk folkmusik. Mest känd är han för pianostycket Islamej och Symfoni nr 2. En samling med 40 ryska folkvisor, utgiven 1866, kom att bli betydelsefull.

Verklista

  • Orkesterverk:
    • Symfoni nr 1 C-dur (1864-66, 1893-97)
    • Symfoni nr 2 d-moll (1900-08)
    • Suite h-moll (1902-08, fullbordad av Sergej Ljapunov)
    • Tamara, symfonisk dikt (1867-82)
    • Pianokonsert nr 1 fiss-moll op.1 (1855/56)
    • Pianokonsert nr 2 Ess-dur (1861/62, 1909/10, fullbordad av Sergej Ljapunov)
    • Stor fantasi över ryska folksånger Dess-dur op.4, piano och orkester (1852)
  • Vokalmusik:
    • Kantate zur Enthüllung des Glinka-Denkmals in Petersburg för sopran, kör och orkester(1902-04)
    • Körverk
    • Solosånger
    • Folksångsbearbetningar
  • Pianoverk och kammarmusik:
    • Pianosonat b-moll op.5 (1855/56)
    • Pianosonat b-moll (1900-05)
    • Islamej - orientalisk fantasi (1869, reviderad 1902)
    • 7 Mazurkor
    • 7 Valser
    • Nocturner, Scherzi och andra stycken
    • Oktett för flöjt, oboe, valthorn, stråkkvartett och piano c-moll op.3 (1850-56)
    • Romans E-dur för cello och piano (1856)

Diskografi i urval

  • Islamej för piano. Juius Katchen. (1900-talets stora pianister). PHILIPS 456 856-2[10]

Referenser

  1. ^ Joel Engel, Балакирев, vol. 1, Riemanns musiklexikon (1901–1904), 1901, ”Род. 21 дек. 1836 в Нижнем-Новгороде.”.[källa från Wikidata]
  2. ^ unknown value, Балакирев, Милий Алексеевич, vol. IIa, Entsiklopeditjeskij slovar', 1891, ”... род. 21 декабря 1836 г. в Нижнем Новгороде.”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Joel Engel, Балакирев, vol. 1, Riemanns musiklexikon (1901–1904), 1901.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] unknown value, Balakirev, Mili Alexeivich, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] unknown value, Балакирев, Милий Алексеевич, vol. IIa, Entsiklopeditjeskij slovar', 1891.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 13891081w, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Балакирев Милий Алексеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981000189, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Minor Planet Center 6777 Balakirev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6777. Läst 2 juli 2023. 
  10. ^ CD-revyn i P2
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 257-258 (Band 1). Libris 8198860 
  • Svensk uppslagsbok, Lund 1929

Vidare läsning

  • Garden, Edward (1967). Balakirev : a critical study of his life and music. London: Faber. Libris 1147161 
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1987). De fem : Milij Balakirev, Alexander Borodin, César Cui, Modest Mussorgskij, Nikolaj Rimskij-Korsakov. Engstrøm og Sødrings musikbibliotek, 0902-1868 ; 3. København: Engstrøm & Sødring musikforl. Libris 7727405. ISBN 87-87091-22-4 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Milij Balakirev.
Auktoritetsdata