Martin P:son Nilsson

För liknande namn, se Martin Nilsson.
Martin P:son Nilsson
Född12 juli 1874[1][2][3]
Stoby församling, Sverige
Död7 april 1967[1][2][3] (92 år)
Lund
BegravdNorra kyrkogården i Lund
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningKlassisk filolog, författare, universitetslärare, antikvetare
ArbetsgivareLunds universitet
BarnPer Stjernquist (f. 1912)
Nils Stjernquist (f. 1917)
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Sorbonne (1948)[4]
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1949)[5]
Redigera Wikidata
Martin P:son Nilssons gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Nils Martin Persson (P:son) Nilsson, född den 12 juli 1874 i Stoby församling, Kristianstads län, död den 7 april 1967, var en svensk klassisk filolog. .

Biografi

Han blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1895, filosofie licentiat, filosofie doktor och docent i grekiska språket och litteraturen i Lund 1900 och var professor i klassisk fornkunskap och antikens historia där 1909–1939. Nilsson var rektor för universitetet 1936–1939. Även sönerna blev rektorer (Per 1968–1970 och Nils 1980–1983), tre rectores magnifici i samma familj.

Utomordentlig betydelse fick hans forskning om grekisk religion, där han kartlade både dess ursprung i kretensisk-mykensk religion och inflytande från folklig tro och kult samt utvecklingen under den klassiska tiden och hellenismen. Det centrala sammanfattade verket är Geschichte der griechischen Religion (1-2, 1941-50). En populär framställning av den grekiska gudavärlden finns i Olympen (1-2, 1918-19). Hans förmåga att kombinera religionshistorisk och folkloristisk metod framträder även i Årets folkliga fester (1915).[6]

Nilsson företog studieresor till Tyskland 1897–98, till Italien, Grekland, Mindre Asien, Syrien 1901, 1905, 1907. Han blev 1918 sekreterare i Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, 1920 ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 1924 korresponderande ledamot av Preussiska vetenskapsakademien i Berlin och 1929 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, samt Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[7] . Nilsson var även verksam som populärvetenskaplig skribent inom vidsträckta kulturområden.

P:son Nilsson ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Han var far till Per och Nils Stjernquist

Bibliografi i urval[8]

  • Studia de Dionysiis atticis (1900, doktorsavhandling)
  • Griechische Feste (1906)
  • Timbres amphoriques de Lindos (1909)
  • Primitiv religion (1911; översatt till tyska och danska)
  • Årets folkliga fester (1915)
  • Olympen (2 band, 1918-19)
  • Primitive Time-Reckoning (1920)
  • Den romerska kejsartiden (2 band, 1921-22)
  • Den grekiska religionens historia (1921, utgiven på engelska 1925 under titeln A history of Greek religion)
  • Rasblandningarnas omfång och betydelse i det romerska kejsarriket (utgiven i Svenska sällskapets för rashygien skriftserie, 1923)
  • Primitiv kultur (1924)'
  • Festdagar och vardagar (1925)
  • Orientens forntid (1926)
  • The Minoan-Mycenæn religion (1927)
  • Hellas' arv (1929)
  • The Mycenæn origin of Greek mythology (1932)
  • Homer and Mycenæ (1933)
  • De arkeologiska upptäckterna (1933)
  • Cults, myths, oracles, and politics in ancient Greece (1951, Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen-8, vol. 1)
  • Opuscula selecta, linguis Anglica, Francogallica, Germanica conscripta, 3 volymer (1951-1969, Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen-8, vols. 2:1-3)
  • The dionysiac mysteries of the Hellenistic and Roman age (1957, Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen-8, vol. 5)

Priser och utmärkelser

Källor

Referenser

  1. ^ [a b] N Martin P:son Nilsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8963, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61r9zg0, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: nilsson-nils-martin-persson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Jérôme Fenoglio (red.), L'université de Paris fera samedi sa rentrée solennelle, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 24 november 1948, s. 8 .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
  6. ^ Bra Böckers lexikon, 1978 
  7. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1171-72 
Företrädare:
Axel Moberg
Rektor för Lunds universitet
1936–1939
Efterträdare:
Einar Löfstedt d.y.