Mannerheimkorset

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Efter vinterkrigets slut 1940 instiftades i Finland medaljen Mannerheim-korset till Frihetskorsets orden. Den som mottagit medaljen tituleras därefter Mannerheimkorsets riddare. Medaljen finns i två klasser, och är Finlands högsta militära utmärkelse:

  1. klass av Mannerheimkorset, vilken givits endast till Mannerheim själv och till infanterigeneral Erik Heinrichs, befälhavaren på karelska fronten och senare chef för Högkvarterets generalstab i S:t Michel under fortsättningskriget 1941-1944.
  2. klass av Mannerheimkorset, som utdelades till 191 personer under krigsåren.

Korsets utformning för tankarna till Karelens landskapsvapen med en arm som håller ett västerländskt rakt svärd och en arm som håller en österländsk kroksabel.

Förteckning över Mannerheimriddare

Först anges det ordningstal för vilka de tilldelades utmärkelsen, efter namnet kommer militärgraden vid utnämningstillfället (för de som fick utmärkelsen två gånger har använts den grad de hade vid det senare tillfället), samt dagen för givandet av utmärkelsen. Av riddarna var drygt 20 finlandssvenskar, de är markerade med fet stil.

1:a och 2:a klassens Mannerheimkors

Kapten Eero Kivelä, Generalmajor Aaro Pajari, kapten Juho Pössi, undersergeant Vilho Rättö 1945

2:a klassens Mannerheimkors, dubbelt promoverade

2:a klassens Mannerheimkors, 1941

2:a klassens Mannerheimkors, 1942

2:a klassens Mannerheimkors, 1943

2:a klassens Mannerheimkors, 1944

2:a klassens Mannerheimkors, 1945

Se även

Externa länkar